<anforande>
<dok_hangar_id>2348654</dok_hangar_id>
<dok_id>GN09106</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:106 Onsdagen den 10 maj</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>106</dok_nummer>
<dok_datum>2000-05-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>WTO-frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C8C15C18-A5F7-4C2B-BD30-275E243CB1AE</anforande_id>
<anforande_nummer>243</anforande_nummer>
<talare>MICHAEL HAGBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Nej, på sikt är det inte så. Vi måste
naturligtvis ändra på de stöd vi har till jordbruket i
Europa. Vi måste ändra på det för att vi ska kunna få
till ett schysst avtal när det gäller WTO-
förhandlingarna. Men en annan sak är också viktig.
Det finns ett antal nytillkommande länder som vill bli
med i den europeiska gemenskapen. Det är den andra
sak som gör att vi på sikt naturligtvis är tvungna att
anpassa oss mot världsmarknadspriser och på den
vägen i framtiden också bli mera konsumentinriktade
och mindre stödda av statsbudgetar i jordbrukets
primärproduktion.
Jag kan på en gång svara på den tidigare ställda
frågan: Visst kommer vi att vilja köpa tjänster från
bönderna i vårt land bl.a. för ett öppet landskap och
miljötänkande för framtiden. Jag är helt övertygad om
att vi i framtiden kommer att ha utrymme för detta i
budgetarna, om vi har budgetar i balans och en god
ekonomi i vårt land.
</anforandetext>
<intressent_id>0480007629014</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>182943</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09106/#anf243</protokoll_url_www>
</anforande>
