<anforande>
<dok_hangar_id>2348654</dok_hangar_id>
<dok_id>GN09106</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:106 Onsdagen den 10 maj</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>106</dok_nummer>
<dok_datum>2000-05-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>WTO-frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>8EE472AD-23C3-48A2-BE40-F2FDD50D4DBF</anforande_id>
<anforande_nummer>238</anforande_nummer>
<talare>JONAS RINGQVIST (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är bra att Harald Nordlund nu ny-
anserar sig lite grann i diskussionen om handelns
fördelar. Faktum är att vi lever på en planet där vi
konsumerar mer och mer hela tiden samtidigt som
klyftorna ökar. Det är en liten grupp som konsumerar
mer och mer. Det finns grupp fattiga som samtidigt
ökar.
Om vi ska prata miljöfrågor och handel måste vi
diskutera hur vi fördelar det rättvisa miljöutrymme
som finns på den här planeten. Vi måste diskutera hur
handel och miljö kan förenas och hur rättvisa och
handel kan förenas. Jag förde tidigare i debatten om
näringsutskottets betänkande en diskussion om för-
hållandet mellan miljöavtal och handelsavtal. Det är
väldigt viktigt att hitta en modell så att de kan bli
ömsesidigt stödjande. Jag skulle vilja höra hur Harald
Nordlund ser på den frågan.
</anforandetext>
<intressent_id>041424287315</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>182938</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09106/#anf238</protokoll_url_www>
</anforande>
