2348654 GN09106 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:106 Onsdagen den 10 maj 1999/2000 106 2000-05-10 00:00:00 Vissa utrikeshandelspolitiska frågor 179A7BA7-8D85-49C5-8889-B2D7424C0450 223 MARIE GRANLUND (s) s Herr talman! Sverige har en lång tradition av att värna frihandelns principer och bekämpa protektio- nistiska inslag. För ett litet land som vårt, med stort utrikeshandelsberoende, har detta varit - och kommer att vara - en oerhört viktig förutsättning för vårt väl- stånd. Frihandel är likaså en avgörande drivkraft för den globala ekonomiska utvecklingen, inte minst i tredje världen. Under hela efterkrigstiden har det skett en gradvis liberalisering av världshandeln, vilket har främjat den ekonomiska utvecklingen. Sverige har spelat en aktiv roll i det internationella samarbetet inom ramen för bl.a. GATT, OECD, EG, Efta och på senare tid WTO. Men det är viktigt att inte slå sig till ro med dessa framsteg. Sverige måste hela tiden aktivt driva på för en friare världshandel och en minskad protektionism. Tyvärr misslyckades man i WTO-förhandlingarna i Seattle förra året med att få till stånd en överens- kommelse om en slutdeklaration rörande en ny mul- tilateral förhandlingsrunda. I och med att ingen dekla- ration antogs fattades heller inga beslut om avslutan- de av förhandlingar på några individuella områden. Det hade verkligen varit viktigt då globaliseringen i dag bara berör en liten del av jordens länder och majoriteten av världens länder fortfarande står utan- för. Att överenskommelsen inte kom till stånd var in- te, som det många gånger speglades i medierna, de protesterande demonstranternas eller organisationer- nas fel. Det var den politiska viljan bland de stora aktörerna som inte var tillräckligt stark. Man var helt enkelt inte tillräckligt angelägen om att få till stånd ett avtal. Även u-länderna var skeptiska till förhand- lingarna. Glädjande är emellertid att 77-gruppen, dvs. ut- vecklingsländerna, på UNCTAD-konferensen i feb- ruari i år i Bangkok sade att en ny förhandlingsrunda borde starta så snart som möjligt. Man inser verkligen vikten av att en sådan kommer till stånd. Man har också från WTO:s sida nu försökt få med u-länderna genom ett förslag på ett paket för förtro- endeskapande åtgärder för de minst utvecklade län- derna, vilket bl.a. skulle innebära tullfrihet för nästan alla varor, något som tyvärr stött på patrull bland många i-länder. Att det inte blev någon ny förhandlingsrunda in- nebär emellertid inte att de pågående handelsför- handlingarna stoppas. Förhandlingarna kommer att inledas om bl.a. liberalare regler för tjänste- och jord- brukshandel. Ambitionen kvarstår inom bl.a. EG att få till stånd en ny förhandlingsrunda. Herr talman! Jag ska beröra några av de frågor som Sverige drev inför WTO-förhandlingarna och som också Ingegerd Saarinen har kommenterat tidiga- re. Vad gäller tullfrågorna har Sverige varit aktivt drivande, och vi har också starkt drivit kravet på immaterialrättigheter. Sedan har vi offentlig upphandling. Sverige driver linjen att fler länder ska ansluta sig till WTO:s avtal om offentlig upphandling samt att detta avtal ska förenklas och moderniseras och bli lättare att tilläm- pa. Frågan om ökad öppenhet i offentlig upphandling för samtliga WTO:s medlemsländer är viktig ur svensk synpunkt, eftersom öppenheten också är ett led i arbetet mot korruption - egentligen den enda öppningen för att komma åt korruption. Nu finns det en utredning under Finansdeparte- mentet som ser över den offentliga upphandlingen i Sverige. Är det som så att den utredningen kommer fram till att man ska tillämpa miljöhänsyn och sociala aspekter i den offentliga upphandlingen kommer det också att gälla, även om den offentliga upphandlingen kommer att omfattas av WTO, så länge som man inte diskriminerar något land. Vad beträffar WTO:s arbetsformer står Sverige bakom en inriktning mot ökad öppenhet i WTO- förhandlingarna. En fråga som också har med öppen- het att göra är frågan om NGO:ernas ställning. Sveri- ge har med NGO:er i sin nationella delegation, och det har också många andra länder. Så går jag över till regelverk för investeringar. Sveriges och övriga EG-länders mål var att också diskutera just ett regelverk för investeringar. Detta skulle leda till öppnare marknader och minskade risker för att investerare skulle utsättas för diskrimi- nerande och godtycklig behandling. Vad som är vik- tigt är att förhandlingarna sker öppet och att hänsyn tas till utvecklingsländerna. Ett avtal får inte heller innebära att enskilda länder förhindras att driva en självständig politik inom områden som t.ex. reglerar hälso- och miljöskydd. Det är också viktigt att i förhandlingarna föra in de stora framtidsfrågorna om handel och miljö och handel och arbetsvillkor. Allmänt sett skapar ytterligare liberaliseringar på handelsområdet förutsättningar för en effektivare resursanvändning. Samtidigt kan en ökad internatio- nell handel som inte åtföljs av en ansvarsfull miljö- politik ha negativa konsekvenser på miljön. Det är således väldigt viktigt att beakta detta. På samma sätt är det med handel och arbetsvill- kor. Det handlar om möjligheten att ställa krav på det exporterande landet när det gäller hinder mot tvångs- arbete och barnarbete, god arbetsmiljö samt de an- ställdas organisations- och förhandlingsrätt. Att på olika sätt arbeta för att ge barn drägliga villkor är en av de största utmaningar som vi står inför i dag. Enligt ILO arbetar mer än 200 miljoner barn i tredje världen - ofta under slavliknande för- hållanden. Fattigdom skapar barnarbete, och barnarbete ska- par fattigdom, eftersom barnens arbete bromsar för- äldrarnas löneökningar. Ett stort ansvar åligger här både konsumenter, producenter, föräldrar och politi- ker. Det finns en stor oro bland u-länderna för att krav på arbetsrättsliga villkor i u-länderna egentligen bara handlar om att i-länderna vill slå vakt om de egna arbetstillfällena, alltså en maskerad protektionism. Detta är en svår avvägning som man absolut inte kan bortse ifrån. Svårigheten är att skilja mellan dem som motiveras av en genuin önskan att de mänskliga rättigheterna respekteras och de som använder de mänskliga rättigheterna som en täckmantel för pro- tektionism. Det är inte alltid så lätt att avgöra. Här kommer Sverige att spela en viktig roll genom vår långa tradition av internationellt arbete som inte grundat sig på egennytta. Precis som vad gäller övriga handelsåtgärder är det viktigt att dessa grundas på internationella över- enskommelser. Sverige har drivit på för att få till stånd ett ILO- och WTO-forum för diskussion och analys. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till hemställan i betänkandet och avslag på de två motio- nerna. 0136310791918 N 2010-01-01 00:00:00 182923 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09106/#anf223