<anforande>
<dok_hangar_id>2348654</dok_hangar_id>
<dok_id>GN09106</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:106 Onsdagen den 10 maj</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>106</dok_nummer>
<dok_datum>2000-05-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket,</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B49BF7B1-A74B-404B-BA38-91758C4BA15D</anforande_id>
<anforande_nummer>131</anforande_nummer>
<talare>OLA KARLSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Nu tyckte jag att Lennart Beijer snur-
rade runt väldigt mycket som katten kring het gröt.
Vilka är villkoren som man inte ska vara så rigid
inför? Är det sparandet av el? Är det tillförsel av ny
produktion? Vilka villkor är det som man inte ska ha
en så rigid hållning till? Det vore bra att får ett besked
i kammaren på den punkten.
Sedan vill jag säga att jag tycker att det börjar fin-
nas skäl att på allvar i alla fall fundera på transmuta-
tionstekniken som ett sätt att hantera avfallsproble-
matiken. Det är en fråga som alla partier i denna
kammare måste förhålla sig till för att se till att vi får
en säker hantering av kärnkraftens avfall. Då tror jag
att transmutationstekniken kan vara ett bra sätt att
hantera det på.
Nu förbjuder ju tankeförbudslagen konstruktioner
och den typen av arbete kring detta. Men jag vill inte
stänga dörren för transmutationstekniken och därmed
den utvecklingen av kärnkraftsteknologin i Sverige.
</anforandetext>
<intressent_id>0464639640213</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>182831</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09106/#anf131</protokoll_url_www>
</anforande>
