2348654 GN09106 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:106 Onsdagen den 10 maj 1999/2000 106 2000-05-10 00:00:00 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, 267824D7-215F-4011-9E08-288C44850F6E 106 INGEGERD SAARINEN (mp) mp Fru talman! Miljöpartiet de gröna inser i likhet med hela den övriga globala gröna rörelsen att varken kärnkraft eller fossila bränslen ryms inom ett ekolo- giskt hållbart samhälle. Därför är vi mycket positiva till att den första reaktorn läggs ned och att man inle- der kärnkraftsavvecklingen. Orsaken till vår inställ- ning till kärnkraft och fossila bränslen är självklar. Kärnkraften innehåller i sig kontinuerliga risker, alltifrån brytning av uran till avfallets omhänderta- gande. Hela den vägen har kärnkraften stora risker, och det innebär ett spridande av strålning i omgiv- ningen som är helt oacceptabelt. Fossila bränslen å andra sidan sprider också en mängd saker som vi inte kan acceptera i naturen, bl.a. koldioxid som vi måste vara mycket försiktiga med. Vi vet att det har varit omfattande katastrofer, och vi kan vänta oss mer av det slaget om vi inte gör någon- ting konkret och snart. Svensk energipolitik har varit ryckig. Den har stått under inflytande av starka lobbygrupper, grupper med bra ekonomi för att trycka på. Den har också innehållit tydliga element av svek från linje 2 i kärn- kraftsomröstningen, där man bl.a. hävdade att den direktverkande elen inte skulle nyetableras i nybyg- gen. Det har man inte arbetat med sedan, till stort förfång för avvecklingen nu, för nu är det mycket kostsamt för oss att åtgärda detta. Svensk energipolitik har varit otydlig och förvir- rad. Många jordbrukare som har satsat på biobränslen har fått stora bekymmer för att de inte kan få ut det pris de hade väntat sig. Det blir helt enkelt olönsamt för dem. Det är väldigt tragiskt. De känner sig, med rätta, vilseförda. Vi i Miljöpartiet har år efter år lagt fram förslag till hur man på marknadens villkor skulle kunna av- veckla kärnkraften. Det skulle naturligtvis vara billi- gare än ett sådant här avtal som vi nu ingått. Det handlar om ekonomiska styrmedel och om att kärn- kraften ska ta sina fulla risk- och miljökostnader, vilket den inte tvingas till nu. Som bekant har vi inte haft någon vidare framgång med våra försök, utan vi står nu i ett läge där kärnkraften avvecklas genom ett avtal genom lag. Det här blir dyrt för staten. Å andra sidan står vi nu i ett intressant läge där möjligtvis kärnkraften faktiskt kan avveckla sig själv, trots att vi inte fått dessa styrmedel, för elen har nu blivit billig. Jag såg en intervju med Vattenfalls nye styrelseordförande Stig Larsson, som sade rättframt i en DN-intervju att kärnkraften nu blir olönsam. Det här öppnar för framtiden verkligen intressanta per- spektiv. Statistiken över vad olika grupper i samhället betalar för el visar ganska klart att det är privatkon- sumenterna som håller kärnkraften under armarna för närvarande genom att de betalar ett avsevärt högre pris per kilowattimme än andra konsumenter. När jag skrev mitt anförande hade jag sett ett pris på 10-12 öre mer per kilowattimme. Senare har jag fått infor- mation om att det ligger avsevärt högre. Det är stora skillnader. Man betalar dubbla priset mot marknads- priset. Det här gör att kärnkraften hittills har överlevt. I och med det vill jag uppmana Sveriges konsumenter att titta över sina elräkningar. Antingen ska man be- tala dyrt för grön el, så att man betalar för en omställ- ning av samhället - det hoppas jag att de allra flesta gör - eller vill man inte lägga ned sådana pengar på elkraften ska man titta över sin elräkning och försöka skaffa sig ett så billigt alternativ som det bara går. Där har vi två vägar, antingen gör man det billigt och hjälper till att avveckla kärnkraften, eller så köper men lite dyrare grön el och ställer upp för den nya el som måste komma. Det är naturligtvis viktigt att många människor köper grön el så att vi betalar för utvecklingen av nya energiformer. Vi har nu, som det verkar, en chans att på kommersiell väg lägga ned kärnkraften. Det är spännande! Lagen om avvecklingen antogs 1997. Miljöpartiet insåg redan då att det skulle bli dyrt att göra en ned- läggning utan hjälp av ekonomisk styrmedel. Det är ett dyrt avtal. Staten får ersätta reaktorägarna för hela mellanskillnaden mellan antagna framtida marknads- priser och undvikbara kostnader där risk-, hälso- och miljökostnader inte är internaliserade på ett riktigt sätt. Dessutom räknas med en driftid på 40 år för kärnkraften i stället för 25 år som Miljöpartiet föror- dar eller 30 år som man räknar med i Tyskland. Sta- ten får ge stora bidrag till kostnader, som rätteligen reaktorägarna borde stå för. Vi vill inte att avtalet ska bli ett mönster för framtida kärnkraftsavvecklingar. Vi hoppas fortfarande på att vi kan lägga ned dem på kommersiell väg med hjälp av ekonomiska styrmedel. Vi vill acceptera propositionen, eftersom vi tycker att det är viktigt att kärnkraftsavvecklingen påbörjas. Avtalet har en avgörande fördel. Staten betalar ersätt- ningen till Vattenfall som staten äger till hundra pro- cent. Om ersättningen blir för högt beräknad bör staten kunna få tillbaka pengarna genom att ge ökade inleveranskrav till Vattenfall. Vi har anledning att fundera över vår roll i värl- den. Är det rimligt att svensk industri ska konkurrera med hjälp av låga elpriser? Industri- och näringsidka- re i Sverige tröttnar aldrig på att tala om att de har höga elskatter - vilket de inte har, för de har inga elskatter. De har en koldioxidskatt till halva summan av vad konsumenterna i övrigt har. Det är en förståe- lig vinkel att de koncentrerar sig på skatterna efter- som priserna internationellt sett är så låga. Jag har statistik från 1999. Sverige ligger utomor- dentligt lågt med elpriserna. En liten industri i Sveri- ge betalade enligt den här tabellen 40 öre per kilo- wattimme. I Storbritannien betalade man 79 öre per kilowattimme. Det är stora skillnader, och Sverige ligger mycket lågt. Det är bara några länder, bl.a. Litauen, som ligger lika lågt i elpris. Ska Sverige konkurrera med låga elpriser eller ska vi konkurrera med god utbildning, god kvalitet, duktiga jobbare, så som vi brukar vilja beskriva Sverige? Som det ser ut konkurrerar vi snarare med låga elpriser eftersom våra arbetsgivaravgifter är väldigt höga. Det är värt att tänka efter på vilken grund svensk industri ska utvecklas och konkurrera. 0235494367806 N 2010-01-01 00:00:00 182806 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09106/#anf106