2348654 GN09106 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:106 Onsdagen den 10 maj 1999/2000 106 2000-05-10 00:00:00 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, 2203595B-D1C9-4CA6-8087-190CF6C011B1 105 EVA FLYBORG (fp) fp Fru talman! För en tid sedan hade vi en debatt här i kammaren som handlade om energipolitiken i stort och om Barsebäck och kärnkraften i synnerhet. Den debatten skulle i princip kunna återupprepas här i kammaren i dag, eftersom dagens debatt hanterar det ekonomiska efterspelet till den föreställningen. Att stänga kärnkraftverk i förtid är inte billigt. Det kan vi nu konstatera. Det är 8,3 miljarder i ersättning för Barsebäck 1, 9,1 miljarder till omställningspro- grammet och 7 ½ miljarder i kostnad för att köpa in tysk kärnkraft i stället för vår rena egna. Att regeringen sedan hanterar ersättningskostna- derna i bästa budgettricksarstil gör inte saken ett dugg bättre. Varför är t.ex. alla ersättningsbelopp nettobe- räknade? Detta står inte i överensstämmelse med budgetlagens krav på en bruttoredovisning, inte heller att vissa delar av ersättningen sprids likt dyngan på åkern över en period av 18 år. Likt den berömde magikern Houdini får regering- en miljarder att försvinna ut i det tomma intet. Skat- tebetalarna står fortfarande för notan på 25 miljarder, men det syns inte lika tydligt. Jag vill här hänvisa till den portalreservation som Folkpartiet har tillsammans med Moderata samlings- partiet och Kristdemokraterna i detta betänkande. Den är enligt min mening både välskriven och väl- motiverad, och den står vi självklart bakom. Fru talman! Folkpartiet anser att 1997 års energi- politiska beslut bör återkallas. I stället bör riksdagen skyndsamt anta nya energipolitiska riktlinjer. Sverige ska dra nytta av de resurser som står till vårt förfo- gande. De energipolitiska riktlinjer som antogs 1997 skadar Sverige som industrination. Särskilt allvarligt är beslutet om att genomföra den förtida avveckling- en av kärnkraften. Det innebär en kapitalförstöring som saknar motstycke och som kommer att medföra välfärdsförluster på sikt. Miljön skadas, och det blir svårare att bekämpa arbetslösheten. Mot den här bakgrunden anser vi att beslutet att stänga Barse- bäck 1 ska rivas upp så att kärnkraftverken kan drivas så länge reaktorerna uppfyller gällande miljö- och säkerhetskrav. Fru talman! Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige genomfördes för drygt 20 år sedan. Under den här 20-årsperioden har avsevärda tekniska fram- steg gjorts inom många områden, inklusive energiom- rådet. Samtidigt har man vunnit en ökad insikt om olika energikällors miljöeffekter, t.ex. i fråga om utsläppen av koldioxid. Till detta kommer att både väljargrupper och t.ex. riksdagens sammansättning har förändrats drastiskt sedan folkomröstningen ge- nomfördes för 20 år sedan. De drygt 2,1 miljoner väljare som har tillkommit sedan 1980 har inte fått uttala sig i kärnkraftsfrågan. Jag är själv en av dem. Av dagens aktiva riksdagsledamöter och ersättare satt bara 16 i riksdagen vid tiden för folkomröstningen. Kärnkraftstekniken har också varit föremål för en snabb utveckling, inte minst på säkerhetsområdet. I diskussionen inför folkomröstningen för över 20 år sedan fanns heller inga reservationer för att nya tek- niska innovationer kan förändra såväl säkerhets- som miljöaspekterna av kärnkraftsanvändningen. Ett beslut grundat på 1980 års tekniska utveck- lingsnivå skulle alltså gälla också framdeles - och för all framtid kanske. Man måste då ställa sig frågan: Hur lång tid är rimlig för ett folkomröstningsbeslut? Är 20 år en rimlig tid för att följa beslutet av en folk- omröstning? Är 30 år rimligt? Är 40 år eller kanske 100 år rimligt? Var ska vi dra gränsen? Var är det rimligt? Vi i Folkpartiet anser att det är rimligt att dra den gränsen nu. Det är orimligt att dagens, och också morgondagens, energipolitik ska styras utifrån 1980 års folkomröstning och de förhållanden som då var kända. Utformningen av energipolitiken måste själv- fallet få påverkas av de nya omständigheter som har tillkommit sedan vi hade en folkomröstning. T.ex. har energifrågornas globala karaktär och inte minst växt- huseffekten blivit allt tydligare. Likaså har bedöm- ningen av de svenska kärnkraftsreaktorernas tekniska livslängd förändrats väsentligt. Då trodde man 25 år; nu tror man minst 40 år. Den svenska elmarknaden har också avreglerats, och elkunderna har därigenom fått en mycket större makt att påverka de produkter och tjänster som er- bjuds. Dessutom är det orimligt att dagens väljarkår inte ska kunna påverka energipolitiken utan att denna nästan dogmatiskt ska styras av en folkomröstning som ligger 20 år tillbaka i tiden. Kärnkraftsreaktorerna ska inte avvecklas genom årtalsbestämda politiska beslut utan då de inte längre uppfyller gällande säkerhets- och miljökrav. Beslut om den nya energipolitiken ska, tycker vi, fattas av riksdagen. Om det emellertid visar sig omöjligt att nå en bred enighet i riksdagen om detta bör frågan om en ny folkomröstning aktualiseras. Det är inte det bästa sättet, men i valet mellan att dagens energipolitik ska ligga kvar och att ha en ny folkomröstning om ener- gipolitiken föredrar vi en folkomröstning i frågan. Fru talman! Vi kan inse, så här två år efteråt, att Göran Perssons glada utrop på valnatten 1998 - Vi fortsätter att regera! - har medfört ett mycket högt pris, både för de svenska skattebetalarna och för mil- jön. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reserva- tion 1, och i övriga moment kommer vi i Folkpartiet att avstå. 0401150407611 N 2010-01-01 00:00:00 182805 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09106/#anf105