2348650 GN09102 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:102 Fredagen den 28 april 1999/2000 102 2000-04-28 00:00:00 Immaterialrättsliga frågor 64908F59-34FE-43B7-B6F0-80410C876A6D 7 KJELL ELDENSJÖ (kd) kd Herr talman! Flera av de frågeställningar som tas upp i det betänkande som vi nu debatterar fanns med också vid förra årets motsvarande debatt. Jag tänker i huvudsak ägna mitt anförande åt ett par mycket aktu- ella och viktiga frågor som fanns med också förra året, nämligen de som handlar om förenklade patent och biotekniska patent. Först vill jag emellertid yrka bifall till reservation nr 3 under mom. 5. Jag står givetvis bakom också övriga reservationer där kristdemokraterna finns med, men jag nöjer mig med detta yrkande. Herr talman! Jag tar inledningsvis upp den viktiga frågan om förenklade patent, vilka brukar benämnas bruksmodellskydd. En viktig anledning till att vi kristdemokrater är så angelägna om att få till stånd en ordning i Sverige med möjlighet till förenklade patent är det faktum att sådana möjligheter redan finns i många andra länder. I dessa finns det alltså möjlig- heter att snabbt få nya idéer och uppfinningar för- verkligade och omsatta i framställning av produkter, vilket så länge vi i Sverige inte har samma möjlighe- ter är en konkurrensnackdel för oss. Dessutom är denna typ av skydd billigare än vanliga patent och kan därmed lättare finansieras även av enskilda upp- finnare och småföretagare som inte har samma eko- nomiska förutsättningar som de stora företagen. Det är oerhört angeläget att vi i Sverige inte gen- temot andra länder hämmar nyföretagande, småföre- tagsutveckling och nya arbetstillfällen genom att skilja oss från omvärldens förutsättningar. Förenklade och mindre kostsamma lösningar av typ bruksmodellskydd och en patentprocess som gör att patenten kan snabbas på är viktigt. Det är därför som vi kristdemokrater tillsammans med andra partier har en reservation där vi begär att den svenska rege- ringen ska verka för att arbetet både inom EU och i Sverige skyndas på vad gäller denna typ av skydd och att utformningen av bruksmodellskyddet blir effektivt och ett i praktiken användbart verktyg för små och medelstora företag. Herr talman! Jag går nu över till det avsnitt i be- tänkandet som behandlar biotekniska uppfinningar och patent. Först kan man konstatera att tekniska framsteg, forskning och upptäckter inom det biotekniska områ- det och inom medicinsk forskning som har anknyt- ning till livsformernas innersta beståndsdelar i dag har nått mycket långt. I kölvattnet av denna utveck- ling ställs dock politiker och beslutsfattare inför svåra etiska överväganden och ställningstaganden. Man kan också konstatera att utvecklingen lett till eller är på väg mot utsuddning av gränsen mellan upptäckt och uppfinning. Under inverkan av stora multinationella företags ekonomiska intressen är det lätt att de etiska och moraliska aspekterna blir negligerade eller åtminsto- ne inte får den tyngd som vore önskvärd för att mot- verka riskerna för att utvecklingen går över styr och blir ohanterlig ur ett etiskt perspektiv. Därutöver kan man med fog befara att patent på livsformer, som gener, i många fall kommer att gynna i-världen ekonomiskt men missgynna u-länderna. Det är dessutom högst relevant att också ifrågasätta om en upptäckt av denna typ verkligen kan klassas som en uppfinning och vara patenterbar. Man bör kunna patentera tekniska metoder men inte livsformer. Vi kristdemokrater menar att när det gäller ut- veckling och manipulerande med liv och livsformer måste oerhörd försiktighet iakttas. Det borde vara en självklarhet att det inte ska vara möjligt att patentera gener och andra livsformer. Däremot är gentekniken i sig bevisligen mycket användbar och av stort värde, inte minst inom medicinska områden, där den redan med framgång använts. I en av motionerna anförs ett exempel på oönska- de effekter av att tillåta patent på liv. Det handlar om ett patent som ett amerikanskt företag tagit på upp- täckten av gener som orsakar bröstcancer. I USA har samma företag redan monopol på analys av blodpro- ver som kan hjälpa till att förutsäga vilka patienter som löper risk att insjukna. Med hänvisning till etiska aspekter och oförutse- bara effekter av lagar som tillåter patent på liv och livsformer menar vi kristdemokrater att den svenska regeringen måste driva frågan om att riva upp det EG-direktiv som gör det möjligt att ta patent på liv och att detta i stället omarbetas inom EU. Detta krav framförs i reservation nr 3. Herr talman! Jag går nu över till ytterligare några motionsyrkanden. Jag börjar med frågan om piratko- piering av datorprogram och skydd av upphovsrätten inom IT-sektorn. När det gäller upphovsrätten delar utskottet mo- tionärernas ambition att på bästa möjliga sätt värna denna. Utskottet konstaterar att det inom EU pågår ett omfattande arbete med att anpassa de upphovsrättsli- ga reglerna till de nya krav som digitaliseringen och informationstekniken ställer. Utskottet noterar att frågan om skydd för tillfälliga kopior på Internet är föremål för uppmärksamhet inom ramen för detta arbete. Utskottet utgår från att de synpunkter som förts fram motionsvägen övervägs av regeringen i samband med de fortsatta överläggningarna inom EU. Jag instämmer i detta ställningstagande men vill påpeka att den snabba utvecklingen inom IT gör att frågorna måste följas kontinuerligt, så att beredskap finns för snabbt införande av nya åtgärder när så behövs. Nästa fråga rör kopiering av kurslitteratur. Det är faktiskt i dag ett reellt hot mot produktion av bl.a. läroböcker att kopiering av kurslitteratur är så omfat- tande som tycks vara fallet. Kristdemokraterna tycker att det är angeläget att utreda de faktiska förhållande- na och har därför ställt sig bakom en reservation som utmynnar i ett krav på kartläggning av dels omfatt- ningen av den otillåtna kopieringen, dels vilka kon- sekvenser som denna får. I övrigt anser vi att man bör avvakta vad det på- gående arbetet inom EU med direktivet om upphovs- rätten i informationssamhället kommer att medföra. Slutligen, herr talman, har vi kristdemokrater samma uppfattning i år som vi hade vid förra årets debatt vad gäller statens roll vid tillsättande av STIM:s styrelse, dvs. att staten borde avstå från att utse ledamöter i STIM:s styrelse. Med detta är jag klar med mitt anförande. 0846171262302 N 2010-01-01 00:00:00 182531 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09102/#anf7