2348650 GN09102 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:102 Fredagen den 28 april 1999/2000 102 2000-04-28 00:00:00 Immaterialrättsliga frågor 28FB21F3-FEA4-481D-A212-62B35EEF7151 6 TASSO STAFILIDIS (v) v Herr talman! Jag vill att den här debatten ska kret- sa kring frågor som rör vad som kan vänta oss i mor- gondagens gryningsljus. Jag vill ta med er genom vetenskapliga landvinningar som kommer att forma vår gemensamma framtid, en morgondag som redan börjat gry och där fantasi förvandlats till vetenskaplig realitet, bl.a. genom att öppna vägen för det som för ett par år sedan var otänkbart - patentering av kloning och genmanipulering. I filmen Pojkarna från Brasilien, baserad på en bok av Ira Levin, förmedlas den oroande tanken på en nazistisk konspiration för att klona en armé av mo- derna Adolf Hitler-kopior. Under det tredje året innan slutet av det andra år- tusendet, dvs. 1997, vaknade världen upp till en nyhet som skakade biologin. Den dagen presenterades vi för Dolly, ett sex månader gammalt lamm som hade klonats direkt ur en cell tagen ur bröstvävnaden på en vuxen donator. Klonandet av Dolly bröt en biologisk och teknologisk gräns. Ett får kan framställas i flera genetiskt identiska exemplar! Herr talman! Nu kan man tycka att Dolly bara är en tacka, och det kanske vi ska tacka för, och när jag i dag står här och debatterar återstår det ännu att klona en människa. Vad är sannolikheten för att det kom- mer att hända? Hur troligt är det att en teknik som utvecklats på får kan överföras till vår egen art? Hur snart kommer det att ske? Herr talman! Har det redan skett? Att forskningen i dag uppehåller sig kring biotek- nik har politiska konsekvenser men det är inte de konsekvenserna vi ska debattera i dag, utan det är patent på bioteknik som är föremål för den här de- batten. Någon kanske undrar varför den är problematisk. Jo, genom att det beviljas patent till den här verksam- heten så legitimeras den på samma gång. Vi i Väns- terpartiet känner en oro inför ett samhälle som legiti- merar en verksamhet där växter, djur, vävnader och kroppsdelar från människor genmanipuleras för vin- nings skull. Alltsedan slaveriets avskaffande vänder vi oss emot tanken på en egendomsrätt förknippad med människan och hennes kropp. Det finns också en allmän konsensus mot kommersiell hantering av organ för ändamål som rör transplantation. Frågan är hur vi ska kunna vidhålla detta samtidigt som majo- riteten i utskottet intar den ståndpunkten att det är legitimt att bevilja patent på mediciner framställda ur mänsklig vävnad eller på t.ex. genetiskt förändrade benmärgsceller. Herr talman! För mig ter sig ord som kloning och genmanipulering som illavarslande. De väcker min- nen av bilder från filmer som Pojkarna från Brasili- en. Filmen förmedlar onda nazistiska avsikter att ta över världen. Hur troligt är det att regeringar eller organisationer kommer att använda kloning eller genmanipulering som ett verktyg för att bygga fram- tida samhällen med medborgare framavlade för att uppfylla specifika behov? Förhoppningsvis kommer inte utvecklingen att gå mot det scenario som Ira Levin målar upp i filmen Pojkarna från Brasilien. Men jag och Vänsterpartiet känner oro inför vad staten legitimerar genom lagstiftningen. Herr talman! Den stora frågan som vi bör förhålla oss till är om patentsystemet är lämpligt för gentekni- ken. Som kanske framgått av vad jag tidigare sagt ställer gentekniken många och svåra frågor om liv och död, moral och ansvar. Givetvis öppnar den ock- så för många fantastiska möjligheter, möjligheter i positiv bemärkelse. Men Vänsterpartiet anser att det finns för många nackdelar och djupa gropar att falla i. Vänsterpartiet anser att ett skäl mot patentbarhet på mikroorganismer, växter och djur är hänsyn till sydländer. Denna debatt rör alltså även relationen mellan nord och syd. Länder i syd är i allmänhet beroende av exportvaror, vilket gör dem oerhört sår- bara. Nya genförändrade och patenterade grödor kan bli alltför dyra för länder i syd. Om dessa nya pro- dukter konkurrerar ut de gamla sydprodukterna kan detta bidra till att klyftan mellan nord- och sydländer vidgas ytterligare. Hur bra är det? Hjälper vi till att gräva deras grop? Jag skulle även vilja rikta fokus mot det lidande som djur utsatts och alltjämt utsätts för - allt i syfte att erhålla ett patent för vinnings skull. Onkomusen får t.ex. mycket lättare tumörer än andra möss. Vis- serligen innebär uppfinningen av onkomusen att man behöver färre försöksmöss för just detta ändamål som onkomusen används till. Herr talman! Den fråga vi måste ställa oss är om detta ska legitimeras av staten genom patentlagstift- ningen. Tydligen anser majoriteten i utskottet att patentlagstiftningen ska skydda denna verksamhet. Vänsterpartiet gör det inte. Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till re- servation 3 som innebär att de nationella reglerna och de internationella överenskommelserna ska ses över med inriktningen att det inte ska vara möjligt att ta patent på och äga livsformer. Ytterligare några viktiga frågor behandlas i da- gens betänkande, i vilka vi i Vänsterpartiet står bak- om utskottets ställningstaganden. 0480384439015 N 2010-01-01 00:00:00 182530 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09102/#anf6