2348650 GN09102 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:102 Fredagen den 28 april 1999/2000 102 2000-04-28 00:00:00 Immaterialrättsliga frågor 0B3204A6-E10E-48AC-BD01-83424337183E 5 HENRIK S JÄRREL (m) m Herr talman! I lagutskottets betänkande nr 18 för innevarande riksdagsår behandlas ett antal yrkanden från den allmänna motionstiden rörande olika upp- hovsrättsliga ämnen. Från moderat håll har vi lagt fram tre reservationer och två särskilda yttranden som jag något tänkte beröra i det här inlägget. Den första reservationen, bakom vilken även kristdemokrater, folkpartister och centerpartister sluter upp, behandlar behovet av ett skydd för s.k. bruksmodeller. Av EU:s 15 medlemsstater är det för närvarande bara Sverige, Storbritannien och Luxem- burg som i sin rättsordning saknar denna skyddsform, låt vara att de sinsemellan delvis skiljer sig åt något. I det förslag som för närvarande diskuteras inom EU när det gäller harmonisering av bruksmodellskydd för uppfinningar tar man bl.a. sikte på att det ska vara en enkel och snabb registrering och att villkoren för ett skydd sätts lägre än för patent. Men samtidigt ska de vara preliminära eller kunna vara preliminära i av- vaktan på att patent meddelas. Genom en snabbare och förenklad handlägg- ningsprocess, som i det här fallet inte innefattar förprövning av nyhetsvärde och uppfinningshöjd, blir kostnaderna för den som ansöker lägre. Ett snabbare ekonomiskt utnyttjande även av en uppfinning som till begränsad del utgör ett framsteg kan, menar man, bidra till att stärka konkurrenssituationen, kanske framför allt för små och medelstora företag. Skydds- tiden föreslås vara sex år från ansökningsdagen med en möjlighet till förlängning i maximalt fyra år, dvs. två gånger två år. Herr talman! Lagutskottet behandlade den här frågan även förra våren. Även då föreslog utskottet ett avslag på ett liknande yrkande med hänvisning till det pågående arbetet inom EU i denna del. Vi menar nu, som då, att det är angeläget att rege- ringen inom EU verkar för att arbetet med denna skyddsform påskyndas och att den får en sådan ut- formning att den kan bli ett effektivt och praktiskt användbart instrument för små och medelstora före- tag. En annan fråga som vi finner angelägen att lyfta fram i det här sammanhanget rör rätten till kopiering för enskilt bruk. Det är en rätt som förvisso också kan missbrukas. Den tekniska utvecklingen har medfört en möjlighet att mångfaldiga kopior på ett sätt som inte sällan ligger utanför det egentliga privatlivets sfär. Det märks t.ex. inom skola och utbildning där kurslitteraturen i till synes allt högre utsträckning kopieras i stället för att köpas i bok- eller kompendie- form. I förlängningen drabbar detta läromedelsförlagen och författarna, och inte minst prisbilden på läro- böcker. Utan en rimlig författarersättning blir det färre villiga läroboksförfattare och färre läroböcker på marknaden. Små upplagor tenderar dessutom att driva upp priset till nivåer som gör det än mindre angeläget för studenter att köpa litteraturen. Det kan möjligen vara motiverat att något avvakta utvecklingen av arbetet med EU-direktivet om upp- hovsrätten i informationssamhället. Men i väntan därpå synes det oss, och också Kristdemokraterna och Folkpartiet, välmotiverat att nu uppdra åt regeringen att dels kartlägga omfattningen av den otillåtna kopie- ringen, dels studera vilka konsekvenser i övrigt en otillåten kopiering kan föra med sig. Resultatet av denna kartläggning skulle sedan få tjäna som under- lag och vägledning för en bedömning av vilka lag- stiftningsåtgärder som eventuellt kan vara påkallade. Herr talman! Vi menar att riksdagen bör ge rege- ringen detta till känna som sin mening. I reservation 6 uttrycker såväl moderater, kristde- mokrater, folkpartister som centerpartister den ge- mensamma synen att vi nu, i likhet med vad Kultur- utredningen slog fast i sitt slutbetänkande år 1995, anser tiden mogen att slopa ordningen med att staten ska utse ordförande och ytterligare två ledamöter i upphovsrättsorganisationen STIM:s styrelse. STIM har nämligen sedan länge nått en så solid och välor- ganiserad och inte minst stark finansiell ställning att den inte längre ska behöva vara beroende av statens förlängda arm in i dess styrelse. Dessa tre reservationer som jag nu kortfattat redo- gjort för berör alla i och för sig angelägna immateri- ella spörsmål, men för tids vinnande, herr talman, inskränker jag mig här nu till att yrka bifall till reser- vation 1. Låt mig till sist bara i korthet nämna något om de båda särskilda yttranden som vi moderater, och i ett av dem dessutom tillsammans med Folkpartiet, har fogat till det här betänkandet. Vi konstaterar att skyd- det för de immateriella rättigheterna generellt bör och behöver stärkas och att det t.ex. för en del konsthant- verkare är svårt att få sina verk skyddade från plagie- ring och massframställning i annat land. Trots att skärpta lagstiftningsåtgärder mot intrång i de immate- riella ensamrätterna beslutades av riksdagen våren 1994 genom ändringar i flera berörda lag- och regel- verk tycks det ändock vara svårt att effektivt hålla stånd mot t.ex. plagiering. Det här bör regeringen hålla ett vakande öga på, inte minst vid arbetet med att ta fram EU:s grönbok om bl.a. pirattillverkning på den inre marknaden, och beakta hur befintliga regel- system på bästa sätt ska kunna tillämpas och efterlev- naden i praktiken kunna kontrolleras. I ett särskilt yttrande om biotekniska uppfinningar konstaterar vi dessutom att det finns ett värde i att ha strikta etiska regler för biogenetisk forskning som uttrycker respekt för den mänskliga värdigheten. Men att måla upp skräckbilder av forskare och företag tjänar dock inte några seriösa forskningsändamål till naturens fromma när det t.ex. gäller kampen mot vissa sjukdomar. Kunskapsrön, herr talman, om män- niskans och djurens existerande och levande mik- rostrukturer bör inte patenteras då det bl.a. skulle kunna hindra den fria forskningen och stimulera osund konkurrens. Att å andra sidan förbjuda patent på all tillämpning av biogenetiska uppfinningar vore samtidigt att frånta forskningen alla investeringar som härrör just från den privata sektorn. Men, som sagt, herr talman: bifall till reserva- tion 1. 0857394544302 N 2010-01-01 00:00:00 182529 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09102/#anf5