<anforande>
<dok_hangar_id>2348650</dok_hangar_id>
<dok_id>GN09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:102 Fredagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>2000-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Sysselsättningsåtgärder inom kulturområ- det - SESAM-projektet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>1D7640A5-5FEB-4817-8A4E-C9BB5CAD3E22</anforande_id>
<anforande_nummer>28</anforande_nummer>
<talare>ANNE-KATRINE DUNKER (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! I kulturutskottets betänkande 14 be-
handlas, som utskottets ordförande Inger Davidson
redan har talat om, regeringens skrivelse om syssel-
sättningsprojektet SESAM. Projektets inriktning har
varit att bevara och öppna föremålssamlingarna i
främst våra statligt stödda museer. Vi kan konstatera
att projektet i stort varit lyckat och att flera goda
resultat uppnåtts.
Trots det vill vi moderater peka på några frågor
som vi anser inte har uppfyllts och varför vi också
anser att projektet bör få något slags fortsättning.
Målet att skapa samordning och nätverk mellan mu-
seer och arkiv samt samordningen av dataregister har
tyvärr inte riktigt uppnåtts. Det är av största vikt, inte
minst för att öka tillgängligheten till våra samlingar,
för både forskare och allmänhet. Många institutioner
sitter fast i gamla strukturer, något som tar tid att
förändra, varför man också bör ta vara på och arbeta
vidare med de nya former av samordningar som man
har påbörjat i och med projektet. Risken är stor för att
man inte fortsätter på den inslagna vägen, kanske inte
beroende på att man är ovillig utan därför att man
saknar den kompetens som SESAM-projektet arbetat
med eller helt enkelt har brist på tid.
Många av våra museer och arkiv har stora sam-
lingar, så stora att man har problem med var och hur
man ska magasinera alla objekt. Och ibland kanske
man också måste gallra samlingarna. Även för maga-
sineringen gäller att en samordning mellan olika
institutioner är värdefull, något som inte heller till
fullo uppnåtts under projektets gång. För att minska
de höga kostnaderna för magasinering är även här en
samordning ytterst värdefull. Många museer har inte
en ekonomisk situation som tillåter den insats som
behövs för att föremålen på bästa sätt ska förvaras.
Som Inger Davidson påpekade så kan vi ju inte
heller se att det blir några större förbättringar under
de närmaste åren.
Därtill saknas det också enligt utvärderingen be-
redskap i de olika organisationerna att ta över detta
projekt. Eftersom man ju nu onekligen har fått en bra
start, och många delar i projektet har visat sig lyck-
ade, så anser vi att det är olyckligt att man inte kan
fortsätta för att uppnå den förbättring som är en del av
målet. Endast fem organisationer har angett att målet
för satsningen har uppnåtts, något som naturligtvis
kan bero på att målen varit orealistiska. Men det be-
tyder också att det finns mycket arbete kvar att utföra.
Herr talman! Varför inte se SESAM som ett första
steg i ett viktigt arbete med att förnya sättet att vårda
och bevara våra museisamlingar och ta lärdom av det
positiva som har uppnåtts i projektet och arbeta vida-
re på det och utveckla den kompetensen för att kunna
fortsätta med arbetet att förbättra både hanteringen
och samordningen av registrering, datahantering och
magasinering. Och med detta, herr talman, vill jag
yrka bifall till reservation 1 under mom. 2.
</anforandetext>
<intressent_id>0975144579503</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>182552</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09102/#anf28</protokoll_url_www>
</anforande>
