<anforande>
<dok_hangar_id>2348650</dok_hangar_id>
<dok_id>GN09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:102 Fredagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>2000-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Immaterialrättsliga frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4F74C06F-9786-4A8A-9772-7E01536DC611</anforande_id>
<anforande_nummer>11</anforande_nummer>
<talare>ANA MARIA NARTI (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag har redan sagt att den grundläg-
gande kunskapen om den mänskliga kroppen och
cellens konstitution och struktur bör det inte läggas
patent på. Där kämpar vi tillsammans med många
andra politiska organisationer för att detta inte ska få
förekomma. Men tillämpningar är en helt annan sak,
och där kan patent, behöver patent, accepteras.
</anforandetext>
<intressent_id>0283009944701</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>182535</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09102/#anf11</protokoll_url_www>
</anforande>
