<anforande>
<dok_hangar_id>2348649</dok_hangar_id>
<dok_id>GN09101</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:101 Torsdagen den 27 april</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>101</dok_nummer>
<dok_datum>2000-04-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kulturarv - kulturmiljöer och kulturfö- remål</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>894E6CC7-BCFD-47F8-97CA-B3E9897161CD</anforande_id>
<anforande_nummer>253</anforande_nummer>
<talare>HILLEVI LARSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! När det först gäller kyrkstäder tror jag
inte att någonting är sant bara därför att väldigt
många tycker det, att det finns en stor majoritet. Att
alla andra partier och Kulturarvsutredningen tycker
det är inte ett skäl för mig och socialdemokraterna att
också tycka det. Vi har redan fört fram synpunkten att
vi vill vidga begreppet och att det finns skyddsformer
i dag. Det handlar alltså i praktiken om en enda kyrk-
stad.
När det sedan gäller böter för utförsel av föremål,
är det självfallet en nackdel. Men å andra sidan får
man mycket bättre kontroll på vilka föremål som förs
ut. När man får denna kontroll kanske man t.o.m. kan
upptäcka föremålskategorier som man inte har tänkt
på som kanske kan behöva skydd. Det viktigaste är
att folk får god information om att de måste anmäla
detta. Om den informationen går ut ska det inte behö-
va hända att folk får böter.
</anforandetext>
<intressent_id>0878075468027</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>182505</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09101/#anf253</protokoll_url_www>
</anforande>
