<anforande>
<dok_hangar_id>2348773</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:98 Fredagen den 21 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1998/99:295 om åkerinäringen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>F36626CB-48CA-4F3D-955F-76FA498AF027</anforande_id>
<anforande_nummer>80</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet MONA SAHLIN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Först ställer frågeställaren en fråga
till mig som jag inte riktigt vet om jag skall ta på
allvar. Han frågar: Vilka åtgärder har regeringen
vidtagit som medverkat till att näringsklimatet nu ser
så mycket bättre ut? Ja, vilka? Vad har regeringen
sysslat med under de här fyra åren? Skall jag påminna
om budgetsaneringen, statsskulden, lånebehovet,
räntorna och utgiftstaket? Det är ju inte så att den
ekonomiska politiken har bedrivits i ett rum för sig
som inte har haft en direkt relation till den utveckling
som vi nu ser.
Men jag vill ändå betona igen: Jag tar situationen
för åkerinäringen på stort allvar. Bl.a. därför fick
SIKA uppdraget och bl.a. därför studerar vi dess
förslag och analyser mycket noga för att kunna ge
bättre villkor för den här branschen.
Men jag vill ändå betona att det gäller att titta
mycket noga på det som SIKA säger. Bl.a. är det så,
som frågeställaren tog upp här, att t.ex. den tyska och
holländska dieselskatten, om man skall titta på den,
ligger högre än den svenska, medan den danska t.ex.
ligger väldigt mycket lägre. Men det är också så att
de skatteskillnader som finns inte alls slår igenom i
marknadspriserna som är anmärkningsvärt lika i alla
länder, utom i Polen där de ligger väldigt mycket
lägre.
Det andra som SIKA tar upp är ju att skillnader i
kostnad väldigt mycket också är ett uttryck för pro-
duktiviteten i företagen, och det är också här vi måste
se hur vi kan hjälpa näringen. SIKA menar att företag
i Sverige som arbetar på denna internationella mark-
nad med en låg produktivitetsnivå måste vidta åtgär-
der för att förbättra den om de vill finnas kvar på
marknaden, och det måste bl.a. ske genom struktur-
förändringar i näringen, menar SIKA. Det här är
alltså en kombination av vad staten och samhället kan
göra, vad vi kan driva fram i EU och vad näringen
själv kan göra för att öka och förbättra sin produkti-
vitet.
Jag är övertygad om att frågeställaren kommer att
ställa fler interpellationer om detta, och jag hoppas att
vi vid nästa tillfälle också har en ordentlig analys av
SIKA:s rapport och kan diskutera vad vi skall göra.
</anforandetext>
<intressent_id>0806338394516</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>194909</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0998/#anf80</protokoll_url_www>
</anforande>
