<anforande>
<dok_hangar_id>2348773</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:98 Fredagen den 21 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1998/99:330 om hälsosamma bostäder</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>097CA6D8-F51A-4145-8E67-9146D4B8AD9A</anforande_id>
<anforande_nummer>195</anforande_nummer>
<talare>Miljöminister Kjell Larsson (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Ulla-Britt Hagström har frågat mig på
vilket sätt jag avser att verka för en tydlig, långsiktig
utveckling av byggforskningen, vilka riktlinjer jag
avser att ge för Byggforskningsrådets framtida sam-
verkansmöjligheter, befogenheter och bemyndigan-
den samt vilka åtgärder jag avser att vidta för allergi-
sanering av bostäder, förskolor och skolor.
Regeringens övergripande mål för miljöpolitiken
är som bekant att till nästa generation kunna lämna
över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sve-
rige är lösta. Vi gör flera satsningar för att Sverige
skall kunna vara ett föregångsland i omställningen till
hållbar utveckling.
För att kunna uppnå generationsmålet krävs ny
kunskap. Forskningen har här en viktig roll att spela
och resultat från byggforskningen kan komma att få
central betydelse. Stora naturresurser är inbyggda i
den befintliga bebyggelsen och de systemlösningar vi
har i städerna medför att vi förbrukar stora resurser.
Såväl byggprocessen som förvaltningen av byggnader
och den byggda miljön måste utvecklas mot ökad
resurseffektivitet och kretsloppslösningar. En viktig
uppgift för forskningen är alltså att ta fram ny kun-
skap om vägar till det resurseffektiva och uthålliga
samhället.
I vårpropositionen har vi därför bl.a. föreslagit att
såväl miljöforskningen som byggforskningen tillförs
ytterligare resurser. T.ex. har vi förslagit att Natur-
vårdsverket får 50 miljoner kronor att fördela till
framför allt miljöeffektforskning och miljötoxikolo-
gisk forskning under år 2000 och därefter 100 miljo-
ner kronor. Byggforskningen föreslås förstärkas med
50 miljoner kronor per år under den kommande tre-
årsperioden. Det är min ambition att riktlinjerna för
byggforskningens inriktning mot resurseffektivitet
skall utvecklas ytterligare i årets budgetproposition.
Byggforskningsrådets uppdrag kommer att preciseras
på sedvanligt sätt i myndighetens regleringsbrev för
år 2000.
På längre sikt kommer byggforskningen att sättas
in i ett större forskningspolitiskt sammanhang. Rege-
ringen har nyligen tillsatt en arbetsgrupp med upp-
drag att föreslå myndighetsorganisation för den fram-
tida forskningsfinansieringen. Detta arbete skall pre-
senteras den 1 november 1999, för att förslagen skall
kunna redovisas för riksdagen inför nästa forsknings-
politiska proposition våren 2000. Denna översyn
omfattar även sektorsforskningen generellt. Det kan
alltså bli fallet att arbetsgruppen presenterar förslag
om den långsiktiga organisationen för byggforsk-
ningen och Byggforskningsrådet.
I mitten av februari i år besvarade jag en interpel-
lation ställd av Ulla-Britt Hagström om åtgärder för
att förbättra inomhusmiljön. Till detta vill jag nu
tillägga att regeringen i vårpropositionen även före-
slagit att det inom ramen för de lokala investerings-
programmen kommer att öppnas möjligheter att få
bidrag för åtgärder för att förbättra inomhusmiljön.
Detta kan komma att bli ytterligare ett viktigt instru-
ment i arbetet med inomhusmiljöfrågorna.
</anforandetext>
<intressent_id>0818762925009</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>195024</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0998/#anf195</protokoll_url_www>
</anforande>
