2348771 GM0996 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:96 Onsdagen den 19 maj 1998/99 96 1999-05-19 00:00:00 Yrkestrafik 731C81AB-B66A-423A-9494-03B50993375F 175 KARIN SVENSSON SMITH (v) v Fru talman! Jag vill säga några ord om taxinäring- en. Liksom många andra näringar har taxinäringen avreglerats. Det skedde den 1 juli 1990. Det officiella motivet var att skapa konkurrens för att på så sätt pressa priserna nedåt. Konkurrensen var också tänkt att leda till nytänkande och kreativitet, men kostnad- seffektivitet var det överordnade motivet. Risken att bli utkonkurrerad skulle befordra detta. Det finns obestridligen en viss logik i resonemanget. Men hur blev det konkreta utfallet? Kommunikationskommittén hade bl.a. i uppdrag att utvärdera trafikpolitiken. I betänkandet konstateras att utbudet av taxibilar i glesbygd har minskat, vilket är dåligt eftersom möjligheterna till buss- och tågre- sor är begränsade. I städerna blev det däremot många nya taxiföretag, men med fallande avkastning. Många taxichaufförer med brottsbelastning kom in i taxinä- ringen, och taxififflet ökade. Taxinäringen har delvis kommit att förknippas med brottslighet, vilket lett till att många taxikunder upplever taxiresor som otrygga. Den ekonomiska brottsligheten i samband med yrkestrafiken har uppskattats till 10 miljarder kronor. Sammanfattningsvis har alltså taxibilarnas antal ökat, men det finns ingen konstaterad ökning av resandet. Produktivitetsförlusten har resulterat i sänkta löner för taxichaufförerna. Effektiviteten kan knappast sägas ha ökat vare sig för kunderna, taxiföretagen eller samhället i stort. Betänkandet skrevs 1996, men situationen har inte blivit mycket bättre sedan dess. Försämringarna för dem som åker med färdtjänst är väl dokumenterade, vilket i och för sig delvis beror på de försämrade ersättningarna till färdtjänsten. Sammantaget med taxinäringens pressade situation i övrigt har resultatet blivit att servicen till dem som är i störst behov av taxi har försämrats. Sverige har påtagit sig den tveksamma rollen som föregångare vad gäller avreglering. Det är bara Nya Zeeland som har avreglerat taxinäringen lika dras- tiskt. Kanske kommer Sverige att bli föregångare även när det gäller att återbörda det inflytande man tidigare avhänt sig. Helsingborg var bland de första kommunerna att lägga ut omsorgen om äldre på upphandling. Nu har skandalerna blivit tillräckligt många för ett beslut om att återta ett större offentligt ansvar. Detta behövs även inom taxinäringen. I sammanhanget kan nämnas att i Köpenhamnsområdet ökade skatteinbetalnings- frekvensen med 77 % vid införandet av en s.k. Hyr- vognnämnd. Obligatorisk anslutning till en beställarcentral ökar servicen för oss som åker taxi. Dit kan man ringa för att fråga om priser och annat. Kvarglömda ägodelar kan spåras, och det finns någon att rikta eventuella klagomål gentemot. Det är en trygghet för taxis kunder. Avregleringen av taxi har inte bidragit till en ökad trafiksäkerhet. Tvärtom, det finns inte tid att under- hålla vagnparken på samma sätt. Minitaxi är ett sätt att minska kostnaderna, där kostnaderna vid en eventuell trafikolycka blir mycket allvarligare jämfört med om vanliga bilar är inblandade. Tempot i trafi- ken med många stressade yrkeschaufförer ökar också risken för olyckor i trafiken. Jag yrkar bifall till reservation nr 2 från Vänster- partiet. I den kräver vi att anslutning till en beställar- central blir obligatorisk i alla län. Skulle så bli fallet saneras branschen från några av dem som inte har rent mjöl i påsen. Vi kräver också att det införs av- giftsfinansierade yrkestrafiknämnder i alla län. Dessa skall ha till uppgift att legitimera beställarcentraler, tillståndsinnehavare och förare. De skall också kunna återkalla legitimationer, svara för utbildning och fortbildning. Fru talman! Jag vill också passa på att kommente- ra den borgerliga reservationen om svensk åkerinä- ring. Jag yrkar avslag på reservationen. Vi kan vara överens över partigränserna om hår- dare tag gentemot de utländska åkerier som vid kör- ning i Sverige inte efterlever gällande miljö- och säkerhetsregler. Däremot tror jag att föregående talare missuppfattat slutsatserna av SIKA:s åkerirapport. Jag citerar följande från s. 37: "Det material vi har tillgång till ger inte underlag för antagandet att olik- heter i beskattningen av företagen skulle vara orsaken till observerade kostnadsskillnader. Den genomgång vi låtit göra visar att företagsbeskattningen är likartad i de studerade länderna med i stort sett likartade reg- ler för avskrivning och reserveringar. Om något är företagsbeskattningen något förmånligare i Sverige än i andra länder." Dessutom vill jag påpeka att det fria cabotaget förvisso har lett till att fler utländska åkerier får kör- ningar i Sverige. Man glömmer i det avseendet att den svenska åkerinäringen har tagit större marknads- andelar utomlands än den har förlorat i Sverige. Jag tycker att man i stället skall koncentrera sig på det som åkerinäringen själv har tagit upp, dvs. näringen vill bidra till den miljöanpassning av transporterna som behövs för att samhället skall bli hållbart. 0457308547314 N 2010-01-01 00:00:00 194581 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0996/#anf175