<anforande>
<dok_hangar_id>2348770</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0995</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:95 Tisdagen den 18 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1998/99:368 om an- höriginvandring</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D0980319-B143-40A3-B927-7253A188F453</anforande_id>
<anforande_nummer>39</anforande_nummer>
<talare>RAGNWI MARCELIND (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det aktuella fall som jag tog upp,
Pierre Schori, tror jag inte att Pierre Schori har kunnat
missa. Jag skulle kunna visa upp helsidor från gårda-
gens kvällstidningar där det är helt uppenbart. I dag
har Utlänningsnämnden än en gång avvisat frågan
och sagt att den här kvinnan är utvisad.
För att humanitära skäl skall gälla skall man fak-
tiskt vara väldigt sjuk, med ett allvarligt hälsotill-
stånd, inga vårdmöjligheter i hemlandet eller att det
finns klara utsikter till att vården i Sverige skulle ge
förbättringar. Då skulle man kunna få stanna.
Då undrar jag: Vilka kriterier ligger i så fall i or-
det förbättringar? Finns det någonting som skulle
kunna göra en gammal orkeslös människa, demens-
sjuk m.m., bättre än att få trygghet och omsorg hos
sina barn?
I andra kulturer är det självskrivet att man har ett
större ansvar för sina nära och kära på deras ålders
höst. Vi har inte riktigt den traditionen här i Sverige.
Men vi måste ändå ha förståelse för detta annorlunda
tänkande, som egentligen är mycket fint, att man
verkligen tar sig an sina gamla. Jag tror att det här är
mycket viktigt.
Om regeringen anser att det föreligger en risk för
att vi skulle få fler anhöriginvandrare om vi släppte
lite grann på den här regeln, skulle man kunna ha en
årlig särskild kvot för just anhöriginvandring tills
lagstiftningen har rättats till. Vi kan allesammans
konstatera att regeln uppenbarligen har blivit för
strikt för att människor skall kunna komma hit när de
vill komma tillbaka till sina barn.
Jag tror att Pierre Schori - likaväl som jag är efter
den korta tid som jag har suttit här i riksdagen - är
medveten om, att om den här lagstiftningen skall
utredas, kommer det att ta väldigt lång tid anspråk.
Som jag sade i mitt tidigare inlägg kommer Sveriges
rykte att skadas när det ena ärendet efter det andra
dyker upp. Se t.ex. på den 80-åriga kvinnan som i sitt
hemland inte ens har en bostad! Hon kan inte resa sig
och skulle, som läkaren säger,  riskera döden om hon
skickas tillbaka. Ändå utvisas hon.
Jag tror att vi måste se med större humanitet på
dessa frågor. Vi måste visa större förståelse för per-
soner som har etablerat sig i Sverige och som kanske
har byggt upp en verksamhet. De är skattebetalare
och svenskar i ordets rätta bemärkelse. Vi måste visa
dem respekt när de vill ta hit föräldrar som har blivit
gamla och inte längre kan ta hand om sig.
</anforandetext>
<intressent_id>0500946976511</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>194363</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0995/#anf39</protokoll_url_www>
</anforande>
