<anforande>
<dok_hangar_id>2348770</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0995</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:95 Tisdagen den 18 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1998/99:368 om an- höriginvandring</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4D508FB9-2ABB-46D3-AE99-C31B9E18B031</anforande_id>
<anforande_nummer>36</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet PIERRE SCHORI (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Ragnwi Marcelind har frågat mig vil-
ka åtgärder jag avser att vidta i tre avseenden: För det
första för att invandrare som etablerat sig i Sverige
skall få en rimlig chans till återförening med åldriga
föräldrar som är kvar i hemlandet, även om ansökan
görs senare än 10-12 månader efter det att barnen
kommit hit. För det andra för att tolkningen av syn-
nerliga skäl i lagtexten även skall innefatta att hänsyn
tas till föräldrars och andra anhörigas ålder och häl-
sotillstånd. För det tredje för att beakta andra kultu-
rers familjebegrepp.
Sverige har en invandringspolitik som väl svarar
mot internationella åtaganden och humanitetens krav.
I många avseenden har vi gjort långtgående nationella
åtaganden därutöver. Men eftersom det inte är möjligt
att ha oreglerad, fri invandring måste gränser sättas.
Avvägningar krävs när det gäller vilka som skall få
invandra utöver de ganska vida kategorier människor
som vi internationellt förpliktat oss att ge uppehålls-
tillstånd. En sådan mer omfattande avvägning gjorde
riksdagen senast när den i december 1996 beslutade
om de ändringar av utlänningslagen som trädde i kraft
den 1 januari 1997. För anhöriga utanför kärnfamiljen
innebar detta mer begränsade möjligheter att invandra
till Sverige.
Det ligger i sakens natur att utlänningslagen lik-
som annan lagstiftning mer eller mindre kontinuerligt
måste ses över. Utfallet av en lagändring kan t.ex. ha
blivit annorlunda än det avsedda. Omvärlden kan ha
förändrats. Uppfattningen om vilka intressen som är
mest väsentliga att tillgodose kan ha skiftat. De resur-
ser regering och riksdag är beredda att avsätta på
området kan ha ökat eller minskat.
Socialförsäkringsutskottet konstaterade den
2 mars i år i sitt betänkande Migration och asylpolitik
(1998/99:Sfu05) att de bestämmelser om anhörigas
rätt att invandra, som trädde i kraft den 1 januari
1997, nu tillämpats under drygt två år och att det
därför bör göras en skyndsam utvärdering av lagstift-
ningen. Där borde uppmärksammas speciellt udda
och ömmande fall, liksom även sista-länken-fall och
andra speciella anknytningar. Riksdagen har därefter
beslutat att ge regeringen detta till känna som sin
mening.
Fru talman! På Ragnwi Marcelinds frågor vill jag
svara att jag har för avsikt att föreslå regeringen att
låta se över utlänningslagens bestämmelser om anhö-
riginvandring. De aspekter som Ragnwi Marcelind
lyft fram kommer då att uppmärksammas. Men även
möjligheten att t.ex. ställa krav på någon form av
försörjningsbidrag för invandring i vissa situationer
kan då bli aktuell.
</anforandetext>
<intressent_id>0928800583601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>194360</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0995/#anf36</protokoll_url_www>
</anforande>
