2348770 GM0995 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:95 Tisdagen den 18 maj 1998/99 95 1999-05-18 00:00:00 Svar på interpellation 1998/99:307 om asyllagstiftningen interpellationsdebatt 1501027D-0E4F-410F-AD1E-BE8816FB2847 26 Statsrådet PIERRE SCHORI (s) s Fru talman! Sten Andersson har frågat vilka änd- ringar i asyllagstiftningen jag är beredd vidta mot bakgrund av uppgifter i medier om att i Sverige asyl- berättigade utlänningar, och kanske numera även svenska medborgare, deltar i krigshandlingar utom- lands. Inledningsvis vill jag klarlägga att det i Sverige är straffbelagt att utan regeringens tillstånd här i riket värva folk till främmande krigstjänst eller därmed jämförlig tjänst genom brottet olovlig värvning (brottsbalken 19 kap. 12 §). Det gäller även för den som handlar av ideella skäl, och det gäller även be- träffande tjänst hos andra än främmande staters mili- tära styrkor, exempelvis UCK. Vidare kan en soldat som begår brott mot krigets lagar, var detta än sker och vilken nationalitet han än har, i Sverige dömas för folkrättsbrott (brottsbalken 22 kap. 6 §). Motsva- rande torde gälla i andra EU-länder. Jag är emellertid förhindrad att uttala mig närmare om tolkningen av de nämnda bestämmelserna i för- hållande till enskilda fall. Vad jag däremot känner till är att chefsåklagare Jan Danielsson vid Åklagarmyn- digheten i Stockholm haft anledning att överväga om förundersökning skulle inledas i vissa fall. Han har funnit att det inte finns anledning att inleda förunder- sökning rörande brottet olovlig värvning. Några misstankar mot någon i Sverige i anledning av de påstådda bussresorna finns alltså inte för närvarande. När det gäller stöd från skattebetalare i Sverige, t.ex. socialbidrag, kan jag bara konstatera att det för utbetalning av socialbidrag förutsätts att personen vistas i den kommun där bidraget utbetalas. I övrigt kan anmärkas att även de personer som eventuellt återvänder till Kosovo sannolikt har betalat skatt i Sverige. Det är viktigt, när man talar om dessa frågor, att ha i åtanke att de aktuella personerna kan ha beviljats uppehållstillstånd på flera grunder. Det kan t.ex. röra sig om anknytningsskäl, humanitära skäl eller om skyddsbehövande i övrigt. Oavsett på vilken grund en utlänning fått uppe- hållstillstånd gäller att Statens invandrarverk skall återkalla ett permanent uppehållstillstånd om verket får kännedom om att utlänningens bosättning i Sveri- ge upphör för gott. Däremot har inte Invandrarverket någon skyldighet att efterforska om utlänningar med permanent uppehållstillstånd i Sverige bor kvar. Om utlänningen sedan reser tillbaka till Sverige kan han eller hon på nytt söka uppehållstillstånd. Enligt de riktlinjer som finns beviljas uppehållstillstånd oavsett längden av den tidigare vistelsen i Sverige om ut- landsvistelsen varat i högst ett år. Andra riktlinjer finns beträffande längre utlandsvistelser. Avslutningsvis kan konstateras att Sverige inte har någon utresekontroll. Det är därmed mycket svårt att belägga om någon vistats utomlands i syfte att delta i stridigheter. Rörelsefrihet råder i vårt land, och det gäller även människor från Kosovo. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Sten Andersson - när hela världen bekymrar sig för situationen i Kosovo - i stället oroar sig för utbetalning av socialbidrag. Talmannen konstaterade att interpellanten inte var närvarande i kammaren och förklarade överläggning- en avslutad. 0928800583601 N 2010-01-01 00:00:00 194350 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0995/#anf26