<anforande>
<dok_hangar_id>2348767</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0992</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:92 Torsdagen den 6 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>92</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>9ED2DFB6-6C8E-4F62-A003-61B12E54F629</anforande_id>
<anforande_nummer>80</anforande_nummer>
<talare>FANNY RIZELL (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det tror jag också, men det är ju ett
dilemma att det här kan bli en ganska långvarig pro-
cess. Under tiden är barnen, familjen och barnens
anhöriga osäkra, ovissa och undrande över det här.
Kan man i domstolen, när dom utmäts för mordet,
göra något ställningstagande, eller måste det fortsätta
på det här sättet? Det är en fråga som många ställer
sig i dag.
</anforandetext>
<intressent_id>0931369291903</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>194139</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0992/#anf80</protokoll_url_www>
</anforande>
