2348767 GM0992 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:92 Torsdagen den 6 maj 1998/99 92 1999-05-06 00:00:00 Fristående förskoleklass 6D52FB09-7188-4A8C-9307-8C6D2F991FC1 1 ANDERS SJÖLUND (m) m Fru talman! Regeringens skolpolitik även på detta område kan kort sammanfattas som familjefientlig, rigid och mer hänsynstagande till kommunalrådens intressen än till de enskilda familjernas och elevernas intressen. Flexibilitet, kvalitet och valfrihet borde vara självklara begrepp i en tid som vår och inte statlig styrning till en given organisatorisk form eller till pedagogiska doktriner som mer bygger på flummiga gissningar än på verklig kunskap om sakers tillstånd. De som vi nu upplever inom skolans område i allmänhet och som också avspeglar sig i majoritetens förslag kring fristående förskoleklasser är djupt oro- ande. Vi upplever ett medvetet socialt experiment med våra barn och elever som för mig känns väldigt skrämmande och som i sin förlängning kommer att fördjupa de problem som vi redan står inför i dag. Fru talman! Jag återkommer längre fram till detta. När det specifikt gäller tillståndsgivning för fri- stående förskoleklasser föreslår majoriteten ett sys- tem med två olika bedömningsgrunder. För den fristående skolan som också vill bedriva förskoleklass föreslås Skolverket vara tillståndsgivare och utöva tillsyn medan kommunen skall ha ansvaret för den helt fristående förskoleklassen. Detta är med andra ord en synnerligen märklig konstruktion. Den ologiska förklaringen finner man i regering- ens grundinställning till skolans roll i allmänhet och som beskrivs i texten: "En verksamhetsmässig integ- rering är svår att uppnå utan ett nära och dagligt sam- arbete mellan personalen i förskoleklassen och sko- lan." I praktiken betyder detta att regeringen indirekt ger kommunerna det rådet att inte ge tillstånd för helt fristående förskoleklasser. Kommunalrådets veto blir viktigare än föräldrarnas och personalens vilja även på den här punkten. Vi moderater anser, precis som våra borgerliga vänner, att det borde vara självklart att ge alla alter- nativ samma förutsättningar att verka oavsett vem som är huvudman. Skolverket bör därför ha ansvar för båda formerna. Vi har också en gemensam reser- vation kring detta. Fru talman! Mönstret när det gäller bidragsregler- na för fristående alternativ känns igen och präglas även här av inställningen att den kommunala verk- samheten är viktigare än föräldrarnas vilja. Förhopp- ningen att majoriteten redan nu skall inse betydelsen av fristående alternativ även inom förskoleklass och ge likvärdiga villkor för dessa är inte särskilt stor, men insikten kommer förhoppningsvis att infinna sig i samma takt som ansökningarna till fristående alter- nativ strömmar in och kraven från föräldragrupperna ökar. En annan princip som vi borde kunna vara över- ens om är principen att alla elever oavsett stödbehov bör ges samma rätt att välja som andra elever. Risken är nu uppenbar att rätten att välja begränsas till att enbart gäller elever som inte har ett stort stödbehov. Det är en tråkig och njugg inställning till handikappa- de, till elever som kanske skulle må allra bäst av att få sitt val tillfredsställt. Vi moderater har i vår partimotion pekat på den problematik som sammanblandning av verksamheter- na fritidsverksamhet och förskoleklasserna innebär. Ordet på detta område är integration och förefaller vara den stora lösningen på alla problem i skolan. Detta tror vi är i grunden feltänkt. Skolan och nu även förskoleklasserna skall integ- reras med både förskolan och fritidsverksamheten. Vi är på väg att få ett system där eleverna inte bara är i skolan hela dagen, utan också där de olika verksam- heternas profil suddas ut helt. Detta innebär inte bara att alternativa former av skolbarnomsorg omöjliggörs, utan vad värre är att det sker på bekostnad av det verkliga uppdraget som läroplanernas mål beskriver. Detta pedagogiska experiment skördar naturligtvis offer, och de tydligaste offren hittar vi bland de elever som finner skolans uppgifter mindre lustfyllda och kanske t.o.m. svåra. Andra offer finner vi bland lärare som får sin roll i grunden förändrad och som inte stämmer med den utbildning man fått. Det uppdrag som regeringen gett handlar just om hur integration av förskoleklass, skola och fritis skall regleras i skollagen och hur förskolan kan bilda en egen skolform. Fru talman! Jag är orolig på den här punkten och finner att kunskapsskolan i dess vidaste bemärkelse är på väg att omvandlas till en skola där omsorgsfrågor- na blir viktigare än kunskapsfrågorna. Skolverkets rapporter kring skolornas resultat borde verka uppvaknande på skolministern och ge andra tankar än integration som den gordiska knuten. Men tyvärr verkar Skolverkets rapporter snarare ver- ka som sömnpiller för skolministern än tvärtom. I vart fall ser vi väldigt lite av nytänkande och förslag som gynnar ett bra kunskapsresultat. Fru talman! Betänkandet om fristående försko- leklasser är ett ofullständigt dokument med förslag som vi inte kan acceptera. Jag har pekat på några få av dessa, som återfinns i våra sju reservationer i be- tänkandet. Men för tids vinnande vill jag yrka bifall enbart till vår reservation nr 1 under mom. 1. 0916454726102 N 2010-01-01 00:00:00 194060 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0992/#anf1