<anforande>
<dok_hangar_id>2348766</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:91 Onsdagen den 5 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Straffrättsliga frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C5679469-DAC0-42EB-8BC7-46772DA5EAF3</anforande_id>
<anforande_nummer>95</anforande_nummer>
<talare>KIA ANDREASSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det gäller frågan om livstidsstraffet
igen. Vi kan peka på grunduppfattningen om livstids-
straffet.
Jag tyckte Morgan Johansson sade att ett livstids-
straff skall vara ett livstidsstraff. Är det socialdemo-
kraternas uppfattning att ett livstidsstraff alltid skall
vara ett livstidsstraff? Regeringen har blivit mer re-
striktiv vad gäller att genom nåd tidsbestämma livs-
tidsstraff. Då stämmer den synpunkten. Det är det jag
vill ha svar på.
Nådeinstitutet är labilt. Det finns ingen rätt till
nåd, och det finns ingen praxis. Oavsett om regering-
en avslår eller bifaller en nådeansökan motiveras
aldrig beslutet. Nådeinstitutet i sig gör att de aspekter
jag tidigare har pekat på blir så osäkra. Anser ni att
det alltid skall vara fråga om livstid?
</anforandetext>
<intressent_id>0745615729714</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>193930</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0991/#anf95</protokoll_url_www>
</anforande>
