2348766 GM0991 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:91 Onsdagen den 5 maj 1998/99 91 1999-05-05 00:00:00 Verksamheten inom Europarådet under 1998 1E5BBEF6-D5F6-455C-8D58-60DB9C1B8AF1 9 LISBET CALNER (s) s Fru talman! På väggen i mitt arbetsrum här i riks- dagen har jag satt upp en liten lapp. På den står det: Mänskliga rättigheter - ett ofullbordat mästerverk. Europarådet anser jag här vara ett av de många in- strument som finns för att fortsätta arbetet för mänsk- liga rättigheter. Kan det någonsin bli ett fullbordat mästerverk? frågar sig en del. Ja, jag tror på ett sådant mål, lika väl som våra föregångare - de tio likasinnade länder- na i Europa, däribland Sverige, som för 50 år sedan bildade Europarådet, i den fasta förvissningen om att det efter andra världskrigets slut var alldeles nödvän- digt med samarbete för att värna demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Men det är också viktigt att ha en verklighetssyn, inte minst med tanke på vad som i dag pågår i Euro- pa. Mina tankar går i dessa dagar till alla dem som på ett eller annat sätt påverkas av den politiska och mänskliga krisen i och utanför Kosovo. "De ville komma med fred - men förde med sig kriget". Så uttryckte sig en ungdom förra veckan i Strasbourg där ett ungdomsparlament gick av stapeln med ungdomar från alla de numera 41 medlemslän- derna. Det var en glädje att lyssna till de ungdomar från olika länder som med stor kunskap, entusiasm och bestämda åsikter diskuterade huruvida det är rätt av Nato att bomba i Kosovo eller inte. Åsikterna skilde sig ungefär som de gör i våra diskussioner här hem- ma. Kan vi se till att mänskliga rättigheter blir ett mästerverk? Verklighetssyn, ja - men ändå en fot in i visionen. Så kommer vi vidare i det viktiga arbetet med att, med 50 års erfarenhet av mellanstatligt sam- arbete, även i fortsättningen spela en viktig roll i Europa. När vapnen tystnar i Kosovo, när demokratin får en chans i Serbien - det ögonblicket kommer, och måste komma - kommer Europarådet att vara där för att hjälpa. Målen som vi alla arbetar för, en kontinent med demokratisk säkerhet och välstånd, kommer att vara inom räckhåll. Så sade presidenten i Europarådet när han förra veckan öppnade sessionen i Strasbourg. Han sade också att det är många som har undrat om vi under nuvarande omständigheter verkligen skall fira 50-årsdagen. Frågan är naturligtvis helt berätti- gad. Det finns definitivt inte plats för vare sig ban- ketter eller skådespel. Ändå tycker jag att vi skall ta tillfället i akt att påminna oss själva om var vi står och vad vi hittills under fem decennier har uppnått och att förnya vårt engagemang för att fortsätta med det arbetet. Jag håller med president Lord Russell Johnston. Genom sin breda medlemskrets kommer organisatio- nen än en gång att kunna befästa den demokratiska värdegemenskapen i Europa. Europarådet och dess arbete för mänskliga rättigheter och demokrati kom- mer att ha stor betydelse för att vår kontinent åter skall bli en fredens kontinent. I förra veckan när rådet hade sin session i Stras- bourg hissades den 41:a flaggan utanför huvudin- gången. Vid en mycket högtidlig ceremoni invaldes Georgien som medlem. Ett stolt ögonblick i landets historia, som president Eduard Sjevardnadze uttryckte det. Han berättade att Georgien antagit en ny konstitu- tion med respekt för mänskliga rättigheter, oberoende massmedier och kamp mot korruption. Han beskrev Georgien som ett vägskäl mellan Europa och Asien. Det var i vägskälen man även i vårt land en gång i tiden möttes för att samtala och göra upp planer på hur man skulle förbättra livet för människor i Sverige. Vi lyckades. Samtal och diskussioner, ett utbyte av idéer människor emellan är det som för utvecklingen framåt. Nu talar 41 ministrar med varandra när minister- rådet har sina sammanträden. Ca 780 miljoner euro- péer är nu medlemmar i Europarådet. Den parlamen- tariska församlingen har ca 300 delegater och lika många suppleanter. Det är många människor som talar med varandra, delar åsikter och kunskap om det som är viktigt för oss människor. Under sina 50 år har Europarådet fattat beslut om ca 170 europeiska och internationella konventioner som berör och påverkar alla oss som är med i Europarådet. Det är så vi bygger ett större, mer rättvist Europa, baserat på demokrati och solidaritet. Jag sitter i den ekonomiska kommittén i Euro- parådet. Just nu håller vi på att förbereda en rapport med titeln Vikten av demokrati för en uthållig ekono- misk utveckling. Demokratisering av finansiella in- stitutioner i världen var ett krav som framställdes. Jag tror att det kan bli många intressanta diskussioner kring detta. År 1991 inrättades Europeiska banken för utveck- ling och rekonstruktion. Den har 59 medlemmar som ställer kapital till förfogande. Sverige är en av dem. Banken etablerades med målsättningen att hjälpa länder i Öst- och Centraleuropa att bygga upp finan- siella marknader och hjälpa till med att starta entre- prenörskap och privata företag, med hänsyn tagen till de fundamentala principerna om flerpartisystem, demokrati, pluralism och marknadsekonomi. Ekono- miska utskottet gör varje år en rapport om bankens verksamhet, och 1997 fick vi efter många om och men inskrivet att: · EBRD - som förkortningen lyder - skall speciellt uppmärksamma finansieringen av projekt där kvinnor är involverade. Det upplevdes som en seger i det sammanhanget, kan jag berätta för er. Häromåret utsågs ett antal "vice män" som skulle fundera på Europarådets framtida verksamhet och effektivisering. Bli inte oroliga! Det är hälften män och hälften kvinnor. Jag tror att det totala antalet var tio eller tolv stycken. De kom i alla fall fram till att - effektiviteten kan öka - kvaliteten kan öka - synligheten kan öka Inte minst detta skriver vi alla delegater i Euro- parådet under på. Det har vi hört från talarstolen i dag också. Det är därför vi vill hålla våra anföranden i dag. Det är viktigt att synliggöra Europarådet och det viktiga arbete som utförs i den organisationen. Det får inte vara som en av de kandidater som i höst vill bli ny generalsekreterare efter Daniel Tarschys skriver i sin valbroschyr: "Europarådet är den största hemlig- heten i Europa. Bortsett från Europadomstolen är det väldigt få människor som är medvetna om organisa- tionens existens." Jag hoppas att vi genom talmannens tal och våra anföranden här i dag spritt lite kännedom om Euro- parådet och dess viktiga arbete för mänskliga rättig- heter, demokrati och rättsstatens principer. Fru talman! Jag slutar med att läsa några ord ur socialistgruppens broschyr: Låt oss bygga ett människornas Europa hellre än ett penningens Europa! 0729731578904 N 2010-01-01 00:00:00 193844 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0991/#anf9