2348766 GM0991 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:91 Onsdagen den 5 maj 1998/99 91 1999-05-05 00:00:00 Verksamheten inom Europarådet under 1998 18CB80E6-5080-4358-9670-610189C43731 8 SÖREN LEKBERG (s) s Fru talman! Jag skall också sälla mig till hyll- ningskören över Europarådet. Många vackra och sanna ord har redan sagts här i dag om Europarådets betydelse, den mellanstatliga organisation som föddes i ruinerna efter andra världskriget och som man kan säga är den europeiska integrationens vagga. Några har redan sagt, men det är väl värt att un- derstryka detta, att Sverige var med från början i Europarådet och i dess arbete. Jag säger det därför att jag i går fick se en liten programinbjudan från en stiftelse som heter Sverige i Europa och som har riksdagsman Per Unckel som ordförande. I det brevet står det i ingresstexten: Det europeiska samarbetet inleddes den 9 maj 1950. Det är en märklig historieskrivning. Jag vet inte varifrån man fått det - om man nu begränsar Europa till att bara gälla samarbetet inom Kol- och stålunio- nen. Det europeiska samarbetet började, som sagt, tidigare. Det började efter andra världskrigets slut, och Sverige var med från början i det samarbetet. Europarådets främsta uppgift är att försvara mänskliga rättigheter, att verka för en parlamentarisk demokrati och att försvara rättsstatens principer. Det gjorde att Europarådet var den demokratiska klubben i Europa. Därför kunde inte alla länder vara med. Det var bara de genuint demokratiska länderna som kunde vara med i Europarådet. Under 50-, 60- och 70-talen gjordes det stora framsteg i Europarådet. Europarådet syntes mycket då i svenska medier. Men så småningom hamnade Europarådet i skuggan av Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen. Men, som flera här har på- pekat, i samband med att muren föll fick Europarådet en helt annan roll. 90-talet blev så att säga den paneu- ropeiska dimensionen för Europarådet. Det blev en bro mellan gamla och nya demokratier där gamla och nya demokratier kan samverka på lika villkor. Under årens lopp har också den här mellanstatliga organisationen fått tänder i form av sina övervak- ningsorgan och framför allt i form av sin domstol. Domstolen har nyligen reformerats, och det är nume- ra heltidsanställda domare. Domstolen innebär, som flera har påpekat, att över 700 miljoner européer, från Grönland i väster till Kamtjatka i öster, kan appellera till domstolen och få sin sak prövad. Det är naturligt- vis en oerhörd framgång. Låt mig citera ur några stycken i utrikesutskottets betänkande. Först vill jag citera följande: "En bidragande orsak till Europarådets framgång- ar har varit det starka parlamentariska inflytande som funnits i form av den rådgivande parlamentariska församlingen - - -." Jag vill stryka under detta, inte därför att jag själv tillhör den parlamentariska dele- gationen utan därför att jag har fått många bevis för att det är just den parlamentariska församlingen som har fungerat som en motor och som har drivit samar- betet framåt och tagit viktiga initiativ. Jan Bergqvist nämnde inledningsvis kampanjen mot dödsstraff. Att låta Europa bli en kontinent fri från dödsstraff är ett initiativ som den parlamentaris- ka församlingen har tagit och hårt drivit. Nu håller faktiskt Europa på att bli just en kontinent fri från dödsstraff. Det är en stor framgång för den parla- mentariska församlingen. Det visar just att mellan- statliga organisationer som har ett starkt parlamenta- riskt inflytande också blir viktiga och betydelsefulla. Jag skall nu citera ur ett annat stycke i betänkan- det som jag anser vara viktigt: "Enligt utskottets uppfattning har Europarådet, med sin omfattande erfarenhet, med sina normer och med sin demokratiska värdegemenskap, alla förut- sättningar att även i framtiden spela en central roll för en fredlig utveckling på vår kontinent samtidigt som organisationen kan tjäna som inspirationskälla för uppbyggnad och fördjupning av demokratin och de mänskliga rättigheterna på andra håll i världen." Jag tror faktiskt att Europarådet just kan vara denna vär- defulla inspirationskälla. Slutligen, fru talman: Många talare har sagt att Europarådet måste göras mera känt i Sverige och att Europarådet måste bli mera synligt. Jag håller med om det men ytterst är det ett ansvar som inte åvilar Europarådets institutioner och dess generalsekretera- re. Det yttersta ansvaret för att Europarådet skall bli mera känt och mera synligt ligger i stället på med- lemsstaternas regeringar och nationella parlament. 0618583795602 N 2010-01-01 00:00:00 193843 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0991/#anf8