2348766 GM0991 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:91 Onsdagen den 5 maj 1998/99 91 1999-05-05 00:00:00 Verksamheten inom Europarådet under 1998 8D87A262-D2A3-497D-B3E3-D39AE8F239E0 7 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) fp Fru talman! Under 1990-talet har Europarådet ex- panderat kraftigt. När Europarådet för tio år sedan, alltså 1989, firade sitt 40-årsjubileum bestod det av 23 medlemsstater. Efter decennier av hård, omänsklig kommunistisk diktatur föll äntligen Berlinmuren, och en kraftig demokratiseringsvåg svepte in över Östeu- ropa. De nyfödda demokratierna var ivriga att komma in i Europarådet och den demokratiska gemenskapen. När vi så i år firar Europarådets 50-årsjubileum har ytterligare 17 länder blivit medlemmar under det senaste decenniet. Denna utveckling skulle storligen glädja dem som en gång, för 50 år sedan, drog upp riktlinjerna för hur Europas länder skulle lyckas med den svåra historiska uppgiften, nämligen att stärka och fördjupa demokratin och säkra freden i vår del av världen. Eller som det står i rådsstadgans artikel 1, för att "- - - åstadkomma en närmare förening mellan medlemmarna, för att trygga och realisera deras ge- mensamma ideal och principer och att främja deras ekonomiska och sociala utveckling". Sedan det skrevs har Europarådet fyrdubblats vad gäller antalet medlemmar. Det är en glädjande utveckling De som drev på idén att försöka forma ett nätverk av demokratier som fullt ut respekterar mänskliga rättigheter förstod att detta arbete skulle ge freden en chans. Vår historia visar nämligen att demokratier inte startar krig med varandra. Just därför var det och är det så viktigt att stärka, fördjupa och sprida de demokratiska idealen för att åstadkomma en säkrare och fredligare framtid för Europas folk. Alla vi som har haft förmånen att få leva i ett fredligt Europa under den senare halvan av detta sekel bör i dag sän- da en tacksamhetens tanke till dem som klarsynt såg vilken väg Europa måste anträda efter andra världs- krigets slut för att inte ännu en gång hamna under krigets gissel och fasor. Fru talman! Demokratin behöver mötesplatser, många mötesplatser människor emellan, för att kunna överleva och fördjupas. Europarådet erbjuder just sådana mötesplatser. Verksamheten omfattar många områden där tan- kar, idéer och förslag bryts mot varandra. På sitt schema har Europarådet sådant som massmediefrå- gor, sociala och socio-ekonomiska frågor, handikapp- frågor, migrationsfrågor, jämställdhetsfrågor, utbild- ningsfrågor och kulturfrågor, idrottsfrågor, ungdoms- frågor, miljö- och naturskyddsfrågor, regionala och kommunala frågor, rättsfrågor, för att nämna några områden. Nu gäller det att bygga vidare på den fasta grund som är lagd. Demokratiseringprocessen står inför nya utmaningar nu när vi går in i ett nytt millenium och då Europarådet står på tröskeln till andra halvan av sitt första sekel. Jag framhöll tidigare här att mycket har hänt i Eu- ropa under det senaste decenniet. Låt mig citera några rader ur den skrift som gavs ut av UD för tio år sedan vid Europarådets 40-årsjubileum. Där står bl.a. föl- jande: "För de Europarådsländer, vilka i likhet med Sve- rige inte tillhör EG, har Europarådet varit den enda organisation där de som fullvärdiga medlemmar och på jämställd basis kunnat delta i det västeuropeiska samarbetet på såväl regerings- som parlamentariker- nivå." Ja, så kunde man skriva för tio år sedan, men inte i dag. Sverige ingår ju numera i ytterligare en viktig mötesplats för Europas demokratier - i Europeiska unionen, och alltfler länder knackar på dörren. Jag sade tidigare här att demokratin fordrar många mötesplatser. Och många mötesplatser har skapats under årens lopp, vilket vi välkomnar. Det är bra. Vare sig mötesplatserna går under förkortningsnam- net OSSE, OECD, EU, PFF eller vilken bokstavsför- kortning det än är fråga om så skall vi välkomna detta. Och det betyder inte att Europarådets uppgift devalveras - tvärtom. Europarådet kommer att ha sin givna, kompletterande roll bland övriga även i fram- tiden. Detta framkom bl.a. vid den Europarådsdag, som har nämnts här tidigare, som anordnades här i riksda- gen den 23 april för unga européer. Vid de gruppdis- kussioner som då ägde rum kom det fram förslag på framtida uppgifter och utmaningar för Europarådet. Jag skall här ge några exempel. "Arbeta för stärkt internationell insyn i de enskil- da länderna." "Utbilda polis, fångvårdspersonal etc. i mänskliga rättigheter." "Arbeta för rehabilitering av tortyroffren." "Verka för synen att idrotten är ett redskap för so- cial samverkan. Framhåll att idrotten skapar kontakter och är av glädje inte minst för de funktionshindrade". "Rikta uppmärksamheten på idrottens kommersi- alisering och dess för- och nackdelar". "Information om hur gränsöverskridande före- ningsaktiviteter kan skapas". Förvisso har Europarådet stora och viktiga arbets- uppgifter även i framtiden för att säkra freden och mänskliga rättigheter i vår del av världen genom att erbjuda många mötesplatser människor emellan. När någon fyller 50 år är det ju brukligt att fram- föra gratulationer och lyckönskningar. Låt oss göra det till dagens jubilar, Europarådet, och samtidigt önska framgång i arbetet för ett fredligt och demo- kratiskt Europa för kommande generationer. 0738969851001 N 2010-01-01 00:00:00 193842 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0991/#anf7