<anforande>
<dok_hangar_id>2348766</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:91 Onsdagen den 5 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Straffrättsliga frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A95949FB-C943-43A6-9FE0-C8F49A58ED4E</anforande_id>
<anforande_nummer>59</anforande_nummer>
<talare>JEPPE JOHNSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det betänkande som vi nu skall de-
battera innehåller straffrättsliga frågor från motioner
som väckts under den allmänna motionstiden. Lite
slarvigt och lite ironiskt brukar vi från oppositionen
kalla ett sådant betänkande för motionsslakt. Men
namnet är inte helt fel, därför att regeringspartiet har
en tendens att konsekvent gå emot alla förslag från
andra partier utom i de fall då man fått en majoritet
emot sig. Då som först är det möjligt att man visar lite
handlingskraft och ibland under galgen åstadkommer
vändningar.
I detta betänkande, som i stort sett alltid, känne-
tecknas regeringspartiet av att sakna nya idéer. Sig-
nalen är: vänta och se, åtgärder kommer senare. An-
tingen vill man inte komma med några nya idéer till
den egna regeringen eller också har man inga egna
idéer, naturligtvis med undantag för de fall då man
inte lyckas få med sig tillräckligt med stödpartier.
Fru talman! Ett glädjande konstaterande är att
Vänstern inte stöder sin egen motion om att avkrimi-
nalisera eget bruk av narkotika; detta trots att motio-
nen undertecknats av åtta vänsterpartister, inklusive
Vänsterns båda ordinarie ledamöter i utskottet.
En liknande motion kom från Vänstern förra året.
Jag vill gärna fråga Vänstern: Är detta sista gången
som ni försöker spräcka enigheten om att även eget
bruk av narkotika skall vara kriminaliserat? Vilken är
er grundinställning?
Sedan denna lag infördes och fängelse infördes i
straffskalan är det möjligt att ta urinprov på dem som
misstänks vara påverkade av narkotika. I utskottstex-
ten refereras det till en utvärdering som gjorts av
Rikspolisstyrelsen, rapport 1995:9. På s. 19 i betän-
kandet står det: "I rapporten konstateras - - - att den
nya lagstiftningen om eget bruk av narkotika blivit ett
effektivt verktyg för polisen i kampen mot narkotika-
hanteringen. Lagändringen har enligt rapporten un-
derlättat polisens arbete när det gäller att upptäcka
missbrukare i början av karriären, att hålla etablerade
missbrukare under uppsikt och att motivera dem till
frivillig vård samt att visa unga och presumtiva nar-
kotikamissbrukare att upptäcktsrisken är hög."
Fru talman! Till betänkandet har fogats elva re-
servationer och tre särskilda yttranden. Vi moderater
finns med när det gäller fem av de här reservationerna
samt samtliga särskilda yttranden.
Jag skall inledningsvis kommentera en motion
som till slut inte krävde någon reservation. Jag syftar
på den moderata motionen om att effektivisera video-
handlarnas ansvar.
Det finns en lag som reglerar vilka filmer eller vi-
deogram som får lämnas ut till barn under 15 år men i
praktiken tillämpas egentligen inte denna regel. Det
är definitivt inte för mycket begärt att de regler vi har
skall tillämpas. Efter en bordläggning från torsdag till
tisdag gick det att åstadkomma en majoritetsskrivning
som innehåller bl.a. följande:
"Utskottet har erfarit att regeringen tänker ta initi-
ativ till att en utvärdering sker - - - av den aktuella
straffbestämmelsen." Om det, fru talman, gick att från
torsdag till tisdag få kännedom om att regeringen
tänkte utvärdera hur nuvarande bestämmelser funge-
rar i praktiken, bör det också kunna vara möjligt att
redan till hösten få resultatet av utvärderingen pre-
senterat för utskottet.
Vi är dock, fru talman, ganska luttrade. I flera år
har vi drivit frågan men först när höstens valresultat
visade att de partier som stött vårt krav var i majoritet
i kammaren kom det till handling. Vi skriver i ett
särskilt yttrande under mom. 7 att vi gärna vill se att
utvärderingen är klar före höstens motionstid. Jag
utgår från att socialdemokraterna i utskottet kommer
att driva på i frågan. I alla fall den här gången har det
ju visat sig att man hade kontakter i departementet.
Fru talman! Jag övergår nu till att kommentera de
motioner för vilka det ännu inte finns en majoritet i
utskottet.
Ett stort problem inom domstolsväsendet är det
stora antalet inställda brottmålsrättegångar. Det här är
ett stort slöseri med domstolarnas resurser men ännu
allvarligare är att det innebär stora negativa konsek-
venser för brottsoffret.
Vi moderater sätter alltid brottsoffret i centrum.
En misstänkt brottsling kan i dag hålla sig undan
delgivning så lång tid att brottet kan preskriberas.
Även om det inte går så långt kan de nuvarande del-
givningsproblemen leda till att brottsoffret förlorar
möjligheten att erhålla brottsskadeersättning. Detta är
inte acceptabelt i en rättsstat. Ett sätt att komma till
rätta med problemet är att ändra delgivningsreglerna
så att åtalspreskriptionen avbryts redan då den miss-
tänkte delges förundersökningsprotokollet.
Min fråga till majoriteten är: Varför är det omöj-
ligt att ställa sig bakom denna förbättring för
brottsoffret?
Från mitten av 1970-talet fanns det en praxis i
svenska domstolar att personer som nekas tillträde till
butik och som trots detta bereder sig tillträde till buti-
ken kunde åtalas för olaga intrång. 1995 kom en HD-
dom som ändrade praxis och i princip tog bort det
skydd som lagstiftaren gett butiksägaren.
Jag har själv vid ett antal tillfällen träffat uppgiv-
na butiksägare som gång på gång utsatts för snatteri-
er. Jag har sett karlar i 40-årsåldern stå och gråta över
sin situation och över hur jobbigt de har det. Det är
inget fel i att karlar gråter men att man gör det av
uppgivenhet och av brist på samhällets stöd tycker jag
faktiskt är upprörande.
Handlare har ofta väldigt långa arbetsdagar. De
har öppet sju dagar i veckan. Ovanpå allt skall de
sedan ha dessa upprepade snatterier. För oss är det en
självklarhet att ge handlarna det stöd som ett bifall till
motionen skulle kunna innebära. Men vi får i dag
nöja oss med att tre partier stöder motionen. Vi kom-
mer dock att fortsätta att driva frågan. Förhoppnings-
vis kommer i framtiden fler av er att ställa er på de
drabbades sida och våga ta ett beslut som skyddar
butiker från kända brottslingar.
Det nuvarande förbudet att döma psykiskt störda
brottslingar till fängelse bör avskaffas. Det är bara ett
fåtal brottslingar som är så psykiskt störda att de inte
är medvetna om vad de har gjort sig skyldiga till.
Endast dessa bör straffriförklaras och ges vård under
sådana former att allmänhetens skyddsintresse tillgo-
doses.
Vi har säkert alla varit med om att grova brotts-
lingar, som t.o.m. har mördat medmänniskor, kom-
mer ut efter en ganska kort tid. Jag känner i alla fall
till några sådana fall. Det här är mycket allvarligt.
Övriga psykiskt störda brottslingar bör dömas till
straff. Om den dömde är i behov av psykiatrisk vård
skall en del eller hela straffet kunna avtjänas på psy-
kiatrisk vårdinrättning under kriminalvårdens ansvar.
Om/när det inte föreligger ytterligare vårdbehov skall
återstoden av straffet avtjänas i fängelse. Föreligger
ytterligare vårdbehov efter strafftiden skall vården
fortsätta med tvång tills vederbörande är frisk innan
det kan bli aktuellt med ett liv i frihet.
Straffansvarsutredningen behandlade frågan i de-
cember 1996. Sedan dess har det gått tre år. Enligt
uppgift till utskottet skall regeringen under våren
1999 tillsätta ännu en utredning, utifrån Straf-
fansvarsutredningens förslag, som skall arbeta vidare
med frågan om påföljden för psykiskt störda lagöver-
trädare.
I dag är det den 5 maj. Våren tvekar kanske ibland
men det är faktiskt dags att handla. Vi ser fram emot
det här beslutet i vår. Jag hoppas att majoriteten ser
till att det drivs på så att det verkligen händer någon-
ting.
Narkotikahanteringen är aktuell i dagens tidning-
ar. Vi har kunnat läsa om en förmodad dom i Dan-
mark. Det finns enorma vinster att göra på det här
området. Det handlar ju om att profitera på andra
människors beroende, olycka och, i många fall, död.
Vi moderater tycker inte att dagens straffsatser är
tillräckliga. Vi vill införa möjligheten att döma till
lagens strängaste straff, livstids fängelse, för grova
narkotikabrott.
Ett mycket stort antal brott begås av ett mindre
antal brottslingar. Vi anser att det regelsystem som
innebär att den s.k. mängdrabatten skulle kunna till-
lämpas på ett mera restriktivt sätt skulle ge flera goda
effekter. Det skulle ge färre brott, och därmed färre
brottsoffer. Det skulle ge en kraftigare signal från
samhället att ytterligare brottslighet inte accepteras.
Rättsväsendet bör tydligt sätta brottsoffret i centrum.
Fru talman! Vi moderater står givetvis bakom
samtliga våra reservationer men yrkar för tids vin-
nande i kommande voteringar bifall endast till reser-
vation nr 3.
</anforandetext>
<intressent_id>0879055385113</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>193894</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0991/#anf59</protokoll_url_www>
</anforande>
