2348766 GM0991 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:91 Onsdagen den 5 maj 1998/99 91 1999-05-05 00:00:00 Verksamheten inom Europarådet under 1998 B0A57751-15C4-4DC7-A80C-8AADEFF68901 3 BERTIL PERSSON (m) m Fru talman! Betydelsen av Europarådets första 50 år kan aldrig nog överskattas. Det föddes ur askan av de för andra gången av världskrig så hårt krigshärjade Europa. Redan 1947 bildades samarbetsorganisatio- nen Europarörelsen, och i samband med en kongress i Haag 1948 inbjöd Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien ytterligare fem andra länder, däribland Sverige, att bli medlemmar i den planerade organisationen. 1949 bildade så tio stater Europarådet. Stadgan antogs den 5 maj, som sedan dess firas som Europadagen. Europarådet tog sin utgångspunkt i förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som FN antagit 1948. En grundtanke var att skapa ett rättsligt system för att värna dessa rättigheter. Europakonventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter skapades, liksom en kommission och en dom- stol som har att övervaka staternas efterlevnad. Medlemskapet i Europarådet har varit eftertraktat. 41 länder med ca 850 miljoner invånare - nästan hela Europa - är nu förenade under ett tak. Europarådets inträdeskrav, att länder kan bli medlemmar endast om de verkar för och söker respektera demokrati, mänsk- liga rättigheter och rättsstatens principer, har haft en enorm betydelse för utvecklingen i Europa och också påtagligt påskyndat utvecklingen mot humanism och etik i många av Europas tidigare totalitära nationer. Betecknande är dock att f.d. Jugoslavien inte är en av Europarådets medlemmar. Den pågående katastro- fen i tidigare Jugoslavien måste bringas till en lösning på demokratins, de mänskliga rättigheternas och rättvisans grund - de värden som Europarådet står så starkt för. Europarådets framgångar har inte minst betingats av det starka parlamentariska inflytande som den parlamentariska församlingen och dess förankring i de nationella parlamenten har inneburit. Många svenskar har gjort väsentliga insatser för rådets ut- veckling. Från senare tid vill jag peka inte minst på Anders Björck, som flerårig ordförande i den parla- mentariska församlingen, och Daniel Tarschys, som rådets nuvarande generalsekreterare. Inför det nya millenniet väntar nya utmaningar: globaliseringen, utbildningen, sysselsättningen, migrationen och fredliga lösningar på de urgamla konflikterna från det sönderfallna ottomanska imperi- et. Konceptet bakom Europarådet har hittills ändå va- rit framgångsrikt när det gäller att skapa en långvarig fred i det Europa som ständigt krigshärjades århund- rade efter århundrade. Det borde därför också kunna vara en modell att pröva för exempelvis Afrika, som nu efter alla sina krig står inför samma utmaningar som Europa gjorde på 1940-talet. Det är inte så att vi skall påtvinga Afrika våra lösningar, men det kan många gånger vara praktiskt att ta upp lösningar som visat sig framgångsrika på ett håll till prövning även på andra håll i världen. Europarådets flagga - de tolv gula stjärnorna på blå botten - är en viktig symbol för det nya Europa. Den har också lånats av den europeiska unionen, som likaledes står öppen för alla de europeiska länder som uppfyller kvalifikationerna. Europaflaggan - denna viktiga symbol för europeiskt samarbete - vajar pa- rallellt med nationsflaggorna på flaggstänger Europa runt. Den borde göra det lika ofta i vårt land. Jag tycker att det vore en utomordentlig gest av solidaritet gentemot det 50-årsjubilerande Europarådet och den europeiska fredstanken om Europaflaggan fr.o.m. i dag tilläts vaja bredvid den svenska även framför det svenska riksdagshuset. Fru talman! Europarådets första halvsekel har va- rit framgångsrikt. Det ligger nu på denna riksdag att bidra till en lika betydelsefull framtid för rådet. 0336920874106 N 2010-01-01 00:00:00 193838 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0991/#anf3