<anforande>
<dok_hangar_id>2348766</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:91 Onsdagen den 5 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>7B8E8447-B42B-4150-BBE8-DD12B4559416</anforande_id>
<anforande_nummer>152</anforande_nummer>
<talare>KENNETH JOHANSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag läser i dagens betänkande reser-
vation nr 17 av Ingrid Burman, Rolf Olsson och
Thomas Julin. Där står det klart och tydligt att man
vill utöka högkostnadsskyddet och de områden som
det skall omfatta med hjälpmedelsverksamhet. Jag
tycker att det är mycket märkligt.
Samtidigt för vi en debatt i medierna, i kommitté-
er och här i riksdagshuset om att vissa partier inte
klarar att hålla en nivå på högkostnadsskyddet som
gör att svaga grupper, barnfamiljer, funktionshindra-
de och de som har det ekonomiskt kärvt har möjlighet
att få sina läkemedel.
Jag tycker inte att det hänger ihop. Vänstern för-
söker glida undan förslaget om höja gränsen för hög-
kostnadsskyddet genom att i debatten skylla på utgift-
stak och annat. Det är en undanmanöver av administ-
rativ art som enligt min mening inte har något värde.
Vi behöver få ett besked. Vad är det som gäller?
Är det reservation 17 som är Vänsterpartiets och
Miljöpartiets åsikt eller är det en annan uppfattning?
</anforandetext>
<intressent_id>0327857385513</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>193987</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0991/#anf152</protokoll_url_www>
</anforande>
