2348766 GM0991 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:91 Onsdagen den 5 maj 1998/99 91 1999-05-05 00:00:00 Lagstiftningsprocessen 789E6527-33DD-4A96-9E60-45E8CE9452C5 13 PER LAGER (mp) mp Fru talman! Det är viktigt att reformer och andra förändringar i vår verksamhet grundas på väl under- byggda beslut. Beslutsunderlaget måste hålla hög kvalitet. Det förutsätter i sin tur att arbetande kom- mittéer fungerar bra, att det finns en hög och allsidig kompetens inom dem och att det finns tid att övervä- ga de frågor som behandlas. Miljöpartiet har därför i motionen K293 yrkat på att regeringen skall ta åt sig vad revisorerna anfört beträffande kommittéväsendets roll, arbetsvillkor och arbetsformer men också remisshanteringen av kom- mittérapporter. Vi anser att det är särskilt viktigt att kommittéer används för att förbereda svenska ståndpunkter i EU. Statskontorets undersökning om EU-medlemskapets effekter på den svenska statsförvaltningen visar att departementen i mycket liten utsträckning använt sig av det svenska utredningsväsendet när kommissionen lagt fram förslag eller initierat arbete inom ett områ- de. Utredningar har i stället gjorts inom departemen- ten eller som uppdrag på enskilda myndigheter. EU-medlemskapet innebär en möjlighet för Sveri- ge att väcka frågor som man vill att kommissionen skall ta upp. För det krävs förstås ett gediget sakun- derlag, som med fördel kan tas fram av just en kom- mitté. Vi anser också att fler bör komma in tidigt i EU:s beslutsprocess. Ett sätt är att vid viktigare frågor tillsätta t.ex. en "skuggutredning" här i Sverige, i syfte att i tid få fram de svenska ståndpunkterna. Den genomsnittliga tiden från det att en fråga börjar bere- das av kommissionen till dess att konkreta förhand- lingar äger rum i ministerrådet är omkring tre år. Det betyder att det i allmänhet finns gott om tid för att förbereda svenska ståndpunkter med hjälp av kom- mittéväsendet. Sedan jag skrev motionen har ju en ny kommitté- förordning trätt i kraft den 1 januari 1999. Dessutom har en ny organisation, Kommittéservice, inrättats. Regeringen har alltså, i linje med vad Riksdagens revisorer anfört och Miljöpartiet yrkat i motionen, vidtagit åtgärder för att stärka kommittéväsendet. Bl.a. är man inriktad på att tillgodose behovet av att förbättra initieringsfasen i kommittéarbetet med tidig problemidentifiering och tydlig strukturering, men också att tillgodose behovet av att göra direktiven mer tydliga. Mina motionsyrkanden är därmed upp- fyllda. Det är jag nöjd med och behöver inte reservera mig på dessa punkter. När det däremot gäller jämställdhetsaspekterna i lagstiftningsarbetet finns det anledning att kräva mer än det som regeringen nu är inriktad på. Det var inte bra att ta bort det generella jämställdhetsdirektivet för alla utredningar och att i den nya kommittéförord- ningen ersätta det med att jämställdhetskonsekvenser skall anges när förslagen i ett betänkande har betydel- se för jämställdhet mellan män och kvinnor. Detta är en klar försämring. Argumentet att det generella direktivet varit svårt att hantera duger inte som argument i förhållande till frågans betydelse, menar jag. Jag tror att det i stället visar på en brist på insikt om hur nära nog alla beslut i samhället får konsekvenser i ett jämställdhetspers- pektiv. En del vill gärna ringa in bestämda och han- terliga frågor och områden som relaterade till våra roller som män och kvinnor, medan andra anses oviktiga i det avseendet. Detta är alltså något av en innovation i förhållande till den breda samsyn som skapade det tidigare gällande generella jämställdhets- direktivet. I verkligheten är det inte så väl ställt, fru talman. Även om vi kan se och mäta inte obetydliga framsteg på området, är det mycket som återstår, och framste- gen kan lätt förloras om vi inte konsekvent driver jämställdhetsfrågan vidare. Det generella jämställdhetsdirektivet eller något med lika kraftig innebörd bör därför införas som ett särskilt stycke om jämställdhetsaspekter i kommitté- förordningen. För att inte framstegen skall gå förlora- de måste regeringen också konsekvent och noggrant följa upp jämställdhetsfrågornas hantering i utred- ningarna. Regeringens propositioner bör vara föredömen när det gäller att tydliggöra konsekvenserna för jäm- ställdheten. Det är de inte i dag, som Kenneth Kvist så riktigt påpekade. Därför är det också viktigt att all statistik är könsuppdelad i regeringens förslag, så att eventuell brist på jämställdhet åskådliggörs och där- med kan åtgärdas. Fru talman! Jag stöder reservationerna 1, 2 och 3, som bygger på Vänsterns motioner, men yrkar bifall bara till reservation nr 1. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 193848 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0991/#anf13