2348766 GM0991 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:91 Onsdagen den 5 maj 1998/99 91 1999-05-05 00:00:00 Processrättsliga frågor 067C81EE-5AEF-44B1-A18C-6DAEA2CCA6E0 121 KIA ANDREASSON (mp) mp Fru talman! Anförandena spretar lite här. Vi tar upp hjärtefrågor och lägger betoningen där. Jag vill för Miljöpartiets räkning än en gång starkt markera vår uppfattning om buggning eller hemlig teknisk avlyssning. Vi vill alltså inte införa buggning som nytt tvångsmedel i Sverige. Vi vill att den beredning som pågår i Justitiede- partementet av Buggningsutredningens betänkande, som också har remissbehandlats, skall avbrytas så att inga lagförslag presenteras för denna riksdag. Avstyrker gör bl.a. också Justitiekanslern, Justi- tieombudsmannen, Datainspektionen och Advokat- samfundet plus flera andra remissinstanser. Varför är då detta en så viktig fråga för Miljöpar- tiet, och varför avstyrker vi? Jo, vi är mycket rädda för vad det kommer att innebära för den enskilde när samhället hela tiden inför nya tvångsmedel och nya register. Den kunskap som framkom när fakta presentera- des om IB, SÄPO och de politiska partiernas involve- ring i spaning, rapportering och registrering av miss- tänka kommunister borde leda till eftertanke. Det har den gjort nu. Det är mycket glädjande att Moderater- nas långa reservation också biträds av Folkpartiet och Kristdemokraterna. Det är en ganska hastig omsvängning. Till betän- kandet har också fogats tre motioner från Moderater- na. En av dem vill införa buggning genast, precis som teleövervakning och telefonavlyssning. Två motioner gör restriktioner och vill ha detta just vid grövre brott. Men jag tycker att det är bra att man kan ta till sig debatten. Det är bra att man kan ändra sig och införa de här restriktionerna. Det har också framkommit att man vill ha ett samlat grepp. Det har ju faktiskt Mil- jöpartiet begärt ända sedan 1996. Då hade vi ett yr- kande när vi lade fram budgetmotionen om att det var mycket angeläget att ta ett samlat grepp. Vi såg ju vad som hände i och med EU-inträdet. Vi såg hur dessa register kom över oss. Vi bara bi- trädde dem via konventioner. Det var Europol, Schengen och ändring av vårt eget polisregister. Det har vi fått anledning att ifrågasätta. Risken för obehörig användning i olika avseenden ökar med antalet nya register och tvångsmedel. Buggning innebär att inte endast brottslingar utan alla som vistas i samma lokal avlyssnas. Vad som skall ske med överskottsinformationen har inte utretts. Om polisen ges ökade möjligheter att arbeta i det fördolda kan också tilltron till polisen minska. Den kan minska om man får ökade möjligheter att arbeta hemligt utan den öppna och civila prägel under de- mokratisk kontroll som Miljöpartiet omhuldar. Vi ifrågasätter även effektiviteten. Buggning är en mycket resurskrävande metod. Det kommer inte att leda till någon väsentligt högre uppklaringsprocent enligt utredningens egen prognos. Ny teknikutveck- ling på övervakningsområdet gör att den demokratis- ka kontrollen och insynen blir svår att upprätthålla. I EU är ministrarna i slutfasen av att godkänna ett avtal om ömsesidigt bistånd i brottmål. Stötestenen är anslutningen till Echelon, ett globalt satellitbaserat teleövervakningssystem. Flera miljoner elektroniska meddelanden, telefonsamtal, fax eller e-post kan avlyssnas eller avläsas med hjälp av markantenner som sätts upp i länderna eller via land- och sjökablar. Buggning kan nu ske med hjälp av fjärrstyrning där en operatör kan övervaka flera rum från vilken plats som helst i världen. Det går att avlyssna samtal som äger rum över en kilometer bort med hjälp av paraboliska mikrofoner. Laserversionen kan avlyssna samtal genom stängda fönster när de som samtalar är inom räckhåll. Medvetenheten om att det blivit lättare att avlyss- na och övervaka människor i olika situationer måste öka. Tekniken går med rasande fart. Stora värden äventyras om samhället av olika skäl ständigt flyttar fram sin toleransgräns vad gäller tvångsmedel. Det pratas nu i den senaste debatten om krypte- ringsmaterial. Det har blivit så lätt att avlyssna män- niskor att man skall införa kryptering. Det finns tyd- ligen ett motstånd mot att göra det. Det skulle ju också innebära att polisen inte kan avlyssna som man tidigare har gjort därför att det finns krypteringsan- läggningar som också brottslingar kan använda. Så visst, vi står inför ett stort dilemma. Jag är mycket orolig för att utvecklingen till slut går så långt att vi inte kan göra något åt det. Det skulle ju vara väldigt skrämmande. Jag skulle vilja rikta mig till socialdemokraterna. Jag hoppas att också de tar åt sig av debatten och besinnar sig när det gäller buggningsförslaget. Det finns tydligen nu en svängning som jag mycket tack- samt noterar. Det visas i en reservation från de bor- gerliga att först skall vi ha en total utredning, och sedan kommer det andra steg. Det har ju förändrats mycket den senaste tiden. När det gäller den andra diskussionen som har förts här om vittnen och målsägande är vi absolut inte oeniga som har framförts. Det är ett mycket angeläget område även för Miljöpartiet. Vi har ju diskuterat dessa frågor förut. Anledningen till att vi inte har reserverat oss är att det pågår arbete med ekonomiskt stöd till vittnen så att de inte skall förlora på att vittna. Dessutom pågår Brottsofferutredningen som tar upp de här frågorna. Det kommer, enligt vad vi har fått erfara, en sådan proposition till hösten. Jag kommer att återkomma i de här frågorna om inte regeringen kommer med de förslag som vi alla tycker borde införas. Siw Persson tar upp ett övergripande problem. Det handlar om att grova brottslingar hotar människor och att det behövs mer polishjälp. Javisst, men det är kanske inte bara poliser som kan skydda från över- grepp, utan det är ju totalt i samhället ett problem för alla. Det är ett mycket svårare problem. Det vi kan göra här är att se till att domstolarna har rum, bemöter vittnena och att de får schyst ersättning. Det är vad vi kan göra här. Men det andra är också ett viktigt pro- blem som vi hoppas inte kommer att breda ut sig ännu mer. Slutligen, fru talman, skulle jag vilja kommentera Anders G Högmark och hans ofta återkommande mantra om det allmänna rättsmedvetandet. Det kan man väl inte bara syfta på i alla olika frågor med sådan övertygelse, som Anders G Högmark gör. BRÅ har studerat detta: Vad är det allmänna rättsmedve- tandet? Finns det något sådant? Utredaren kommer fram till att det är ganska tvivelaktigt om man kan referera till ett sådant med emfas och säga att det är så folk tycker i allmänhet. Man skall nog ta varligt på det begreppet, är min slutsats. (forts.) Välkomsthälsning 0745615729714 N 2010-01-01 00:00:00 193956 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0991/#anf121