<anforande>
<dok_hangar_id>2348766</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:91 Onsdagen den 5 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Lagstiftningsprocessen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>0DAAA46C-A085-4EC3-A64E-AADE68812C97</anforande_id>
<anforande_nummer>11</anforande_nummer>
<talare>KENNETH KVIST (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jämställdhetsaspekter i lagstiftnings-
arbetet är någonting som Vänsterpartiet har tagit upp i
ett par motioner som behandlas i föreliggande betän-
kande. Där krävs att jämställdhetsdirektivets sakliga
innehåll skall återinföras i kommittéförordningen.
Vi hade tidigare ett s.k. jämställdhetsdirektiv som
innebar att man på ett mycket offensivt sätt gentemot
alla utredningar pläderade för att jämställdhetskon-
sekvenser och förhållanden kring jämställdheten
skulle analyseras i utredningarnas förslag och i verk-
ningarna av de förslag som utredningarna lade fram.
Det skulle egentligen gälla alla utredningar.
Då den nya kommittéförordningen kom skrevs
detta om, och det blev i stället mer upp till varje
kommitté huruvida man skulle kunna genomföra en
jämställdhetsanalys eller inte.
På samma sätt har det funnits ett sorts krav riktat
mot propositioner. Men inte heller där tycks man
egentligen leva upp till det hela.
Man kan ju säga: Är det här nu någonting som de
radikala feministerna i Vänsterpartiet har hittat på?
Är det någon sorts ohemula överkrav för att profilera
sig?
För att granska detta tog jag KU:s majoritetsytt-
rande i betänkandet på allvar, och sedan granskade
jag den propositionsflod som har inkommit till före-
liggande riksmöte.
Utskottsmajoriteten säger så här, och det är utom-
ordentligt förpliktande: Som utskottet tidigare har
påpekat kan riksdagen, om regeringen skulle lägga
fram en proposition utan någon jämställdhetsanalys,
ställa regeringen till svars för detta.
Om man gör en analys av jämställdheten bör be-
greppet jämställdhet rimligen förekomma. När jag
gjorde en datasökning på propositioner under inneva-
rande riksmöte för att se hur många gånger ordet
jämställdhet förekommer fann jag att det förekommer
28 gånger.
I bugetpropositionen fick jag 19 träffar, och då
gäller det många gånger sammansättningar, t.ex. när
ordet Jämställdhetsombudsmannen upprepas. Det är
ju alltså inte fråga om någon jämställdhetsanalys
varje gång, om ens någon. I vårpropositionen före-
kommer ordet jämställdhet två gånger. Sedan före-
kommer det i sju övriga propositioner, en gång i var-
je.
Det har avgetts 106 propositioner och skrivelser.
Det är löpande numrering, men det rör sig i alla fall
om uppemot ett hundratal propositioner. I nio av
dessa har ordet jämställdhet förekommit, och i nästan
ingen av propositionerna har det funnits någon analys
av förslagets betydelse för jämställdheten.
Fru talman! Spontant kan man tycka att det är nå-
gon sorts feministisk profileringskrav, men när man
sedan granskar den faktiska verkligheten och läser
propositionerna i samband med konstitutionsutskot-
tets uttalande att regeringen faktiskt kan ställas till
svars om det i en proposition inte förekommer någon
jämställdhetsanalys, visar resultat att det i varje fall i
minst 93 propositioner - och kanske ännu fler - inte
förekommer en tillstymmelse till jämställdhetsanalys.
Det gör ju att kravet på main-streaming, dvs. att
synliggöra kvinnofrågorna, att synliggöra vad olika
förslag får för konsekvenser för jämställdheten, är ett
utomordentligt tungt och berättigat krav, därför att
detta missköts gruvligt och beklagligt.
Detsamma gäller det krav som finns i en annan
motion från Vänsterpartiet, nämligen kravet på att
man skall könsuppdela statistik. Det förs ekonomisk
statistik och annan statistik med felaktiga och för
stora aggregat där man inte delar upp statistiken så att
man får klart för sig olika tendenser mellan olika
sociala klasser och mellan olika etniska grupper.
Statistiken döljer också de skillnader och den bety-
delse som olika förslag har för de olika könen.
Det är alltså helt klart att utredningsväsendet
måste skärpas till. Vi måste se till att regeringen skär-
per sig. Det måste komma fram uppgifter, utredningar
och ett tänkande som tydliggör jämställdhetsaspek-
terna, som tydliggör kvinnoförtrycket, som tydliggör
hur långt vi har nått i kampen för jämställdhet.
Fru talman! Vi har tre reservationer till betänkan-
det KU26 i samma fråga, men i olika varianter. För
tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till
reservation nr 1. Samtidigt försäkrar jag att till nästa
KU-granskning kommer det en skärpt anmälan från
Vänsterpartiet när det gäller bristen på jämställdhet-
sanalyser i olika regeringsförslag.
</anforandetext>
<intressent_id>0544752215503</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>193846</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0991/#anf11</protokoll_url_www>
</anforande>
