2348766 GM0991 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:91 Onsdagen den 5 maj 1998/99 91 1999-05-05 00:00:00 Processrättsliga frågor 50DA046A-044D-4F72-A1F6-C76DD9DE6918 109 ALICE ÅSTRÖM (v) v Fru talman! Jag skall börja med att yrka bifall till reservation 5 och reservation 8. Båda reservationerna kan faktiskt sägas ha en internationell anknytning. Reservation 5 handlar om behandlingen av fri- hetsberövade personer. Vi i Vänsterpartiet har skrivit motionen utifrån den kritik som gång på gång har riktats mot Sverige från Europarådets tortyrkommitté när de har varit i Sverige och granskat vårt rättsvä- sende. De har påpekat att enligt den svenska lagstift- ningen finns det inte någon självklar rätt att kontakta anhöriga om man blir häktad eller anhållen. Man har inte rätt att omedelbart låta sig biträdas av en advokat och inte heller rätt att kontakta en läkare och den läkare man själv vill. Regeringen har aviserat ett beredningsarbete som tar sikte på rätten att kontakta anhöriga och att före- trädas av advokat. Men trots att detta arbete pågår, vidhåller vi fortfarande vår reservation. Det har näm- ligen skett tidigare att man som svar på kritiken från Europarådets tortyrkommitté säger att man skall vidta åtgärder. Men ingenting har hänt under väldigt många år. Varför är detta så viktigt? Vi lever ju i en ganska rättstrygg stat där även människor som grips ändå kan känna en ganska stor rättssäkerhet. Europarådets tortyrkommitté har också skrivit, när de har kritiserat Sverige, att de inte har hittat några direkta punkter i konkreta fall där någonting har drivits som skulle kunna kritiseras. Men bara det att det finns brister i vår lagreglering är allvarligt nog. Varför är det då så allvarligt? Jo, Sverige har in- ternationellt ett stort och högt anseende när det gäller att driva frågor om mänskliga rättigheter och männi- skors skydd och rättssäkerhet. Det fungerar inte att vi i det internationella arbetet kräver en reglering som garanterar rätten att kontakta advokat, rätten att kon- takta läkare och rätten att meddela sina anhöriga om man har blivit anhållen eller häktad. Även om det fungerar så i praktiken här i Sverige kan vi inte kräva att andra länder skall ha en lagstift- ning som går längre än vad vi själva vill. Och det är just i länder där dessa problem finns, där människor utsätts för förtryck och förföljelse, som den här lag- stiftningen är så viktig. Då är det viktigt att Sverige föregår med gott exempel och att vi själva har en lagstiftning som garanterar våra medborgare de mänskliga rättigheterna, skyddet och rättssäkerheten. Vi från Vänsterpartiet hoppas att regeringen tar itu med de här frågorna snarast möjligt och att det här var sista året som Sverige fick den här kritiken från Europarådets tortyrkommitté. Vi i Vänsterpartiet kommer inte att släppa den här frågan, för den är också internationellt viktig. Vi skall ha en lagstiftning i Sverige som vi kan vara stolta över när vi åker ut- omlands. Vi skall ha en lagstiftning som kan vara ett föredöme för länder som behöver utveckla sig i de- mokratin och när det gäller rättssäkerheten. Nästa reservation som jag skall gå in på handlar om forumregler i tvistemål. Det är en lite svår fråga, det skall jag erkänna själv, eftersom det här är en mycket speciell lagstiftning. Men det man måste titta på, och det är glädjande nog, är att det i den interna- tionella utvecklingen nu går mot ökade möjligheter till lagföring av personer som är ansvariga för allvar- liga övergrepp mot mänskliga rättigheter. Vi har krigsförbrytartribunalen i Haag. Vi ser att Chiles förre diktator Augusto Pinochet har gripits i Storbritannien. Där kräver Spanien en utlämning. Det här sker på fler och fler områden. Men det är också viktigt att se att åtalet när det gäller straffrätten, för det är där man har fokuserat det, inte är det enda sättet att komma åt det här. Också möjligheten med skadestånd, som är en civilrättslig aktion, kan vara viktig för att i någon mån gottgöra övergreppen. Det är viktigt i de här sammanhangen. Jag skall ta ett exempel. I USA har man en sådan här lagstiftning. Jag skall översätta - nu blir det kan- ske inte exakt när det gäller den juridiska lydelsen. I USA gäller det här varje stämningsansökan från en utlänning enbart på grund av kränkning som ger rätt till skadestånd, begången i strid mot folkrätten eller ett internationellt fördrag som USA har ingått. Det innebär att i USA har faktiskt Radovan Ka- radzic blivit delgiven en stämning gällande skade- ståndskrav. När man först drev det här i USA och det kom till lägsta instans ansåg denna sig inte vara be- hörig, för den här lagstiftningen ligger längre tillbaka i tiden. Men när det kom till högre instans skickades det tillbaka till lägre instans. Man ansåg att den lägre instansen är behörig. Det är en viktig markering; ingenstans internationellt skall någon av de här krigs- förbrytarna och de som begår brott mot de mänskliga rättigheterna kunna känna sig säkra - varken civil- rättsligt eller skadeståndsmässigt. Svaret från utskottet på den här motionen är att det blir mycket svårare för den målsägare som stäm- mer i en civilrättslig process att driva sin fråga om det inte finns någon åtalsprocess som drivs samtidigt. Då har man ju inte det här underlaget till den civilrättsli- ga stämningen när det gäller skadestånd. Men det viktiga här är ju ändå att målsägaren själv måste ha rätt att välja. Det är ett steg framåt. Även om det är svårare att driva en civilrättslig process när det gäller skadestånd utan underlaget bör man kunna välja själv. Nästa invändning är att det skulle vara svårt att verkställa och att det nog bara skulle fungera i en del EU-länder. Men det är ändå principiellt viktigt att vi tar det första steget. Vi behöver utveckla det här i det internationella arbetet, men Sverige bör vara med. Sverige bör vara det land som tar det första steget också när det gäller de här frågorna för att se till att ingen skall kunna känna sig trygg som har begått brott mot mänskliga rättigheter. Sedan, fru talman, skall jag kommentera några av de andra reservationerna och det som togs upp här i talarstolen. När det gäller reservationen om kroppsbe- siktning stämmer det att det är en mycket integri- tetskränkande åtgärd att tvångsmedicinera någon. Och det är inte så att polisen i dag står helt maktlös när man ser och möter det här. Man har möjlighet att faktiskt plocka in människor och vänta på att det kommer ut den naturliga vägen. Man kan säga att det också är integritetskränkande, men det finns en stor skillnad mellan det och att ta steget att tvångsmedici- nera någon, att vi skall ha sjukvårdspersonal som skall utföra en tvångsmedicinering. Argumentet här, att det kanske inte i första hand är den gruppen som vi skall skydda när det gäller den personliga integriteten, skulle ju faktiskt kunna an- vändas i de flesta sammanhang när det gäller brotts- bekämpning. Och hundraprocentigt säker kan ju poli- sen aldrig vara när man griper och tvångsmedicinerar någon om denne verkligen har svalt eller inte. Ett sådant tvångsmedel kommer givetvis också att drabba oskyldiga människor. Då kan man se att det är ett oerhört stort ingrepp. Jag förstår att polisen många gånger är frustrerad och vill få tillgång till ett snabbare tillvägagångssätt. Men i avvägningen när det gäller att tillåta ett så allvarligt tvångsmedel ställer sig Vänsterpartiet nega- tivt. Sedan måste jag säga att vi från Vänsterpartiets sida ser väldigt positivt på att Moderaterna, som tidi- gare konsekvent varit anhängare av buggning, i dag har börjat svänga i den frågan. De säger inte lika tvärsäkert att vi skall införa buggning utan menar att man måste ta ett helhetsgrepp på den här frågan. Jag tror att vi kommer att ha många diskussioner, och jag tror att vi faktiskt gemensamt över partigränserna skall kunna lyfta fram integritetsfrågorna i ett större perspektiv. Jag är inte i dag beredd att stödja den här motio- nen med tanke på de formuleringar som också finns om buggningsfrågan och delvis de ställningstaganden som har funnits tidigare, men jag tror att vi kommer att kunna bli överens i sak. Integritetsfrågan måste ses i ett helhetsperspektiv, och nu måste vi få en helhets- bild över hur utvecklingen har gått och hur läget ser ut innan vi tar steget till något nytt. 042839539117 N 2010-01-01 00:00:00 193944 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0991/#anf109