2348765 GM0990 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:90 Tisdagen den 4 maj 1998/99 90 1999-05-04 00:00:00 Svar på interpellation 1998/99:236 om vi- sumkrav vid väpnade konflikter interpellationsdebatt 1D442630-43AB-42CD-B927-D2950E56853F 7 Statsrådet PIERRE SCHORI (s) s Fru talman! Ja, visst kommer det för sent. Visst skulle världssamfundet ha kunnat förutse det som nu sker i mycket, men inte i allt. Det vi nu upplever är ett hot mot det Europa som vi vill bygga upp inför 2000- talet - ett Europa som bygger på tolerans, respekt för minoriteter, mänskliga rättigheter och demokrati. Vi ser också hur massiva brott mot mänskliga rättigheter hotar freden, och vi får en massflyktsituation - den värsta sedan andra världskriget. I detta läge måste man ha någon ordning i den humanitära verksamheten, så att inte alla enskilda organisationer, alla nationella organisationer och alla länder gör saker och ting som går på tvärs mot var- andra. Man måste ha en ordning i det hela. Det är därför FN:s flyktingkommissarie har fått uppdraget - och i sådana situationer alltid har uppdraget - att ha ledningsansvaret. Det man har kommit fram till, och den politik som världssamfundet, Sverige, EU och FN stöder i detta sammanhang, är att man inte på något sätt skall göra saker som leder till att Milosevics etniska rensnings- politik kan genomföras. Jag talar om att börja skeppa ut hundratusentals människor - alla flyktingar - till Europa. I stället har man beslutat - det är därför insatserna görs på plats - att så många som möjligt skall stanna kvar i närområdet. Jag kan också med ledning av mina besök i området - både i Albanien och i Make- donien - tala om att de allra flesta flyktingar vi talar med inte vill någonting hellre än att återvända. De vill återvända i säkerhet, och de vill gärna återvända med stöd, så att det som har raserats kan byggas upp. De vill återvända. Det finns de som måste lyftas ut av medicinska eller andra skäl framför allt från Makedonien, där trycket är oerhört stort politiskt och etniskt. Det är därför som flyktingkommissarien har sagt att det i första hand är de som nu är i Makedonien som behö- ver lyftas ut ur regionen. Det är det som vi lojalt föl- jer. Det betyder inte att människor inte kan söka asyl i Sverige ändå. Det kan man göra, och det kommer att behandlas i vanlig ordning. Det kan man göra på våra ambassader, som jag nämnde. Man kan också söka asyl om man kommer som spontanflykting till grän- sen. Det rör sig nu om ett par hundra per månad för Sveriges del. Rätten till asyl finns där, men vi är lojala mot flyktingkommissariens strategi. Det är en strategi som vi naturligtvis också delar uppfattning om. Vi skall på plats hjälpa så många som möjligt och försöka se till att all den nöd som finns där lindras på bästa sätt. Under tiden är vi beredda att ta emot upp till 5 000 flyktingar här. Sverige har, vill jag gärna säga avslutningsvis, genom de två Balkankrigen ställt upp väldigt mycket. Vi har tagit emot flyktingar från f.d. Jugoslavien motsvarande ungefär 1 % av vår befolkning. Vi har satsat två miljarder kronor i humanitära och andra insatser, och vi har bidragit med upp till 1 000 perso- ner - t.ex. militärer och biståndspersonal. Vi är nu också beredda att tillsammans med andra länder - det skall också vara en solidarisk ansvarsfördelning - framför allt stödja på plats och också bidra till en kommande Marshallplan som kommer att behövas. Vi kommer också att ta emot upp till 5 000 flyktingar som behöver komma till vårt land. 0928800583601 N 2010-01-01 00:00:00 193761 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0990/#anf7