<anforande>
<dok_hangar_id>2348763</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:88 Torsdagen den 29 april</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>1999-04-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>F4096447-49C1-4E1D-BA0A-5305AF112043</anforande_id>
<anforande_nummer>39</anforande_nummer>
<talare>Helena Hillar Rosenqvist (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det mesta är redan sagt i den här dis-
kussionen om eftergift vid återbetalning av bostads-
bidrag, som behandlas i bostadsutskottets betänkande.
Vi var alla överens om att det var fullkomligt nöd-
vändigt att göra någonting, eftersom varningsklockor
började ringa och man upptäckte att det slog fel.
Jag var inte med på den tiden då det här besluta-
des, och jag har förstått på er som var med att det var
väldigt svåröverblickbart. Det är väl ingenting mot
vad folk tycker som uppbär bostadsbidrag och som
har ojämna inkomster, som vi har pratat om.
Vi i bostadsutskottet är inte sämre att vi kan ändra
oss, och vi har enats om att förändringar behöver
göras.
Den utvärdering som kommer ser jag, liksom alla
andra, fram emot. Jag ser ännu mera fram emot att
man gör förändringar inom bostadsbidragssystemtet.
Det är ett fullkomligt mischmasch av bestämmelser,
som delvis skall hänföras till skattesystemet. Det
gäller det faktum att den taxerade inkomsten ligger
till grund för vilket belopp den som ansöker skall få.
Det allra allvarligaste med systemet, som jag ser
det, är att människor som faktiskt är berättigade till
och i verkligt behov av en inkomstförstärkning inte
ens vågar söka på grund av allt det byråkratiska
krångel som detta system är behäftat med. Det är hot
om krav och inkasso, som förespeglar folk, som gör
att de kanske drar sig för att söka bostadsbidrag.
Att detta system skulle ha någon likhet med skat-
tesystemet har jag väldigt svårt att förstå. Jag vet att
det finns krav på rättvisa, osv., men man behöver
varken ansöka om att få betala skatt eller att få tillba-
ka skatt. Liknelsen haltar betänkligt i mina ögon. Inte
heller är bostadsbidraget att jämföra med socialbi-
drag. På socialbyrån har tjänstemännen mycket större
möjlighet att se till det direkta akuta behovet. Det
kommer heller inga krav på återbetalning av ett för
högt utbetalat socialbidrag två år efteråt. Den liknel-
sen stämmer inte heller. Det är en väldigt egendomlig
blandning av dessa system.
Jag inbillar mig att vår idé om att ta ett större hel-
hetsgrepp är bra för alla dem vars inkomstförhållan-
den över året är väldigt svåröverskådliga. Vårt förslag
om medborgarlön skulle eventuellt kunna vara nå-
gonting. Grundtrygghet och brutet tak i socialförsäk-
ringssystemet skulle också få bort en del av detta
krångel. Det är möjligt att det medför annat krångel.
Jag vill också ta upp det som sades om en träffsä-
kerhet på 10 %. Det är krångel för den som söker och
krångel för de försäkringstjänstemän som skall hand-
lägga ärendet. Krånglet måste vara enormt, eftersom
man måste ta itu med 90 % av ansökningarna på ett
eller annat sätt.
Det vi nu ser framför oss är tre steg mot en för-
ändring. Det akuta är den eftergift som vi äntligen har
fått till stånd och som kan leda till någonting positivt
för många bidragstagare. Det är överklagandemöjlig-
heten, som är utsträckt till fyra månader, och det är
avgiften för 1997, som skall bort.
Nästa steg kan vara att se över det system som
finns. Det finns ett förslag från Vänsterpartiet om att
man skulle kunna strunta i återkrav som gäller mindre
än 1 000 kr. Det gäller 50 000 bidragsansökningar.
Man behöver också se över räntorna och avgifter-
na.
Men sedan behöver man se över alltihop. Det är
konsekvensen av bidragssystemet. Det gäller natur-
ligtvis inkomstbegreppet. Vi hörde just talas om en
kvinna som hade fått skadestånd från staten för en
tvångssterilisering. Det skadeståndet skall räknas som
en inkomst, och hon blir då tvungen att betala tillbaka
bostadsbidraget.
Jag vill alltså bifalla utskottets hemställan.
Till slut vill jag svara Rigmor Ahlstedt på hennes
fråga. Hon skall veta att jag inte alls sov utan arbeta-
de aktivt och vaket för att få bort åtminstone avgiften
för 1997. Det var en sak som vi kunde enas om i
utskottet. Det hade vi inte kunnat göra annars, märk
väl.
Det är för sent att betala tillbaka bidrag från 1997,
och det var viktigt av den anledningen. Man kan inte
göra någonting åt det om man har fått för mycket
bostadsbidrag för 1997. Tiden för att betala tillbaks
bidrag från 1998 har utsträckts, som Lilian Virgin
påpekade. Informationen har förbättrats. I och med
den uppmärksamhet som frågan har fått torde ingen
vara ovetande om detta.
</anforandetext>
<intressent_id>0710863816703</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>193625</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0988/#anf39</protokoll_url_www>
</anforande>
