2348762 GM0987 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:87 Onsdagen den 28 april 1998/99 87 1999-04-28 00:00:00 Familjerättsliga frågor, m.m. 4490933F-2044-4D73-823A-F0E0A1167E2B 92 MARINA PETTERSSON (s) s Fru talman! Lagutskottets betänkande nr 18 tar upp 25 motioner från den allmänna motionstiden som behandlar familjerättens område. Motionärerna tar bl.a. upp frågor angående äktenskap och sambolag- stiftning, adoption, talerätt i mål om hävande av fa- derskap, registrering av partnerskap, vårdnad om barn samt en motion angående inrättande av en värde- kommission och till sist en namnrättslig fråga. Jag vill redan nu yrka bifall till hemställan i be- tänkandet och avslag på samtliga reservationer. I detta betänkande finns många motioner fyllda med förslag i en rad svåra frågor som riksdagen i dag skall debattera och besluta om. Att förändra förutsätt- ningarna i samhället är en av de viktigaste men också svåraste uppgifter vi politiker har - att knyta ihop delar till en helhet, att se sambanden och just se kon- sekvenserna av våra beslut. Många av motionsan- språken just nu i dag är föremål för utvärderingar, utredningar och kartläggning. Fru talman! Det familjerättsliga området har ge- nomgått en genomgripande omarbetning under de senaste decennierna. År 1987 kom den nya äkten- skapsbalken som gav en högre grad av rättvisa mellan makar vid äktenskapsskillnad. Riksdagen antog också sambolagen som tillförsäkrade den svagare parten i ett samboförhållande vissa rättigheter i fråga om det gemensamma hemmet. Denna reform är nu föremål för en utvärdering. I början av 1983 fattade riksdagen beslut om um- gänge och boende, och ett av syftena var att stärka barnets rättsliga ställning. Genom åren har ytterligare förändringar gjorts i riktning mot barnets bästa. I dag är det ett enigt ut- skott som i enlighet med motion L420 ger regeringen till känna att utreda barnens rätt till ett juridiskt om- bud i vissa konfliktfyllda och svåra umgänges- och vårdnadstvister. Maud Björnemalms motion anger att i samband med separationen kan svåra och konfliktfyllda situa- tioner uppstå där barnen utnyttjas som slagträ mellan föräldrarna. Enligt Maud Björnemalms mening skulle detta kunna avhjälpas genom att ge barnet rätt till bistånd av ett juridiskt ombud när barnets rättigheter kränks och vårdnadshavaren inte förmår att tillgodose barnets bästa. Tyvärr är det så att dessa fall finns. Då är det angeläget att en utredning om barnets rättighe- ter skall sträcka sig längre än den nuvarande lagstift- ningen. Frågan bör bli föremål för särskild uppmärksam- het inom ramen för det utredningsarbete som nu be- drivs i anledning av Europarådets konvention om barnens rättigheter. Jag har personligen fått ta del av en liten grabbs försök att få socialtjänsten att lyssna och att förstå att just nu var han rädd för pappa och att pappa inte var frisk. Han älskade honom, och han ville vara hos pappa den dag han blev frisk, men inte just nu, för han var rädd för pappa. Pappan vägrades umgänge. Mamman tilldömdes vite för att hon skyddade barnet och barnets rätt att bli tagen på allvar och att bli re- spekterad. Jag vill tala om att pojkens största uppgift enligt honom själv var att skydda sin lillebror för pappas aggression när han vistades hos pappa. När jag hade lyssnat på pojkens berättelse sade jag till honom: Du skall inte behöva vara rädd. De vuxna skall lyssna till dig. Du är en duktig och modig liten man. Hälsa dem från mig att de skall lyssna på dig. Hur detta har gått vet jag tyvärr inte. Men i dag och just nu sänder jag en glädjens tanke till denna modiga lilla grabb. Kanske behöver han inte kämpa själv. Han kanske får möjligheten till ett eget juridiskt ombud, ett ombud som lyssnar till vad han säger. Det är också med glädje man kan säga att det har kommit en lagrådsremiss om juridiskt ombud till barn när det handlar om brott, så vi är en bit på väg. När det gäller 1998 års ändringar har några mo- tioner tagit upp behovet av att utvärdera gemensam vårdnad. Det är viktigt att en sådan utvärdering kommer till stånd. Regeringskansliet har tillsatt en utredare som har till uppgift att belysa hur barn mår när det gäller det växelvisa boendet och speciellt de små barnen. I avvaktan på denna utredning avslår utskottet motionsyrkandet. Fru talman! Jag kommer nu till den motionsflora som hävdar talerätt i mål om hävande av faderskap. Det är för mig konstigt för att inte säga besynnerligt att så många motionärer vill ha en förändring på detta område. De flesta vill ha talerätt för änkan och ar- vingarna. I samband med blodundersökningslagen 1982 påtalades det att det var tänkbart att en del fall där faderskap hade fastställts genom en äldre och brist- fällig metodik skulle ha bedömts annorlunda om faderskapet hade prövats enligt de nya metoder som har framtagits. En blodundersökning i dag kan i vissa fall fast- ställa ett faderskap till 99,9 % säkerhet. Men enbart det faktum att faderskapet är fastställt genom en gammal metod räcker inte för resning. Hänsyn måste tas till barnets bästa. Här kommer vi in på paradoxen när det gäller änkan som hävdar talerätten. Är hennes barn, tillika arvingarna, som enligt motionären skall föra denna talan, faderns barn? Jag undrar lite still- samt hur motionären har tänkt sig. Hur lång tid efter faderns död skall denna talerätt gälla? Hur många gamla gravar skall i så fall grävas upp i jakten på faderns DNA-kedjor för jämförelse med det barn som kanske betraktat honom som far under sin uppväxt? Vilka arvingar skall få rätten att begära blodprovsun- dersökningar, den som är född inom eller utanför det aktuella äktenskapet? Naturligtvis måste ni väl mena alla faderns barn. Jag vill kommentera motionen angående värde- kommissionen med några få ord. I motion nr 421 anförs att alla strävar efter ett samhälle där förtroende och tillförsikt finns i alla mänskliga relationer. Man säger att ett etiskt minimum uppbyggt på gemen- samma värderingar är ett fundament för den mänskli- ga dialogen. Därför vill motionären inrätta en värde- kommission som skall lyfta denna värdebas upp i medvetandet hos människorna och som skall hålla ihop samhället. Annars skulle moralras vara nära förestående. I en ständigt pågående och utvecklande process läggs grunden för individens värdebas i ett väldigt tidigt skede i individens och barnets liv. Individen formas tidigt i livet genom det sociala arvet i positiv bemärkelse. En människas väg till det vuxna livet är kantat av livserfarenheter, nya värderingar och en mognad att se livet utifrån en ständigt växande värde- grund uppbyggd på moral och etik. Här har skolan och dess läroplaner stor betydelse. Jag vill i enighet med utskottet påtala vikten av det påbörjade arbete som den av regeringen tillsatta projektgruppen inom Utbildningsdepartementet gör. Dess uppgift är att under år 1999 utveckla arbetet med värdegrunder i skolan. Dessa värdegrunder anger de fundamentala värden vårt samhällsliv vilar på: människors okränkbarhet, individens frihet och integ- ritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan man och kvinna och solidaritet med de svaga och utsatta. Dessa värden skall skolan förmedla och för- ankra bland eleverna. Jag vill också nämna Demokratiutredningen, vars utgångspunkt är varje människas rätt till full delak- tighet i samhället. Kommittén har gjort ett mycket bra jobb och lämnat 18 delrapporter hittills. Det pågår ett ständigt arbete från samhällets sida med att lyfta fram frågor som motionärerna vill ha. Det är en process som aldrig skall ta slut. Jag var på landstingsfullmäktigemöte i måndags och lyssnade på doktor Bo Köster. Han talade om Prioriteringsutredningen och om vårdens svåra val. Han påtalade att efter denna utredning har diskussio- nen liksom avstannat i samhället angående priorite- ringsordningen för sjukdomar och val. Den diskus- sionen har liksom tystnat, avstannat i samhällsdebat- ten. Alla människors medvetenhet om mänskliga vär- degrunders betydelse måste lyftas upp till samtal och diskussion på alla plan, så att det tydliggörs för män- niskan vad hennes ställningstagande utgår från, med- vetandegöra reflexionen på moraliska och etiska värderingar och livsnormer. Här är det alltså inte någon framkomlig väg att tillsätta en värdekommission, utan utskottet ser det arbete som pågår i samhället som den mest framkom- liga vägen för att höja människors medvetande om dess värdegrunder. Utskottet ser också en fara i att tillsätta en värdekommission just med tanke på att många skulle kunna uppfatta det som ett försök att lägga fram en för alla gemensam syn på de frågeställ- ningar som tas upp i motionen. Man kan inte heller bortse från risken som finns i de slutsatser som en sådan värdekommission kommer fram till, att de blir så allmänt hållna att det framstår som ointressant och att arbetet görs i onödan. Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på samtliga re- servationer. 0747667590310 N 2010-01-01 00:00:00 193425 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0987/#anf92