<anforande>
<dok_hangar_id>2348762</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:87 Onsdagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>1999-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Miljöpolitiken </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6C9EFBF7-8734-4230-9D0E-656F39AE1103</anforande_id>
<anforande_nummer>40</anforande_nummer>
<talare>Miljöminister Kjell Larsson (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Den argumentering som Dan Ericsson
använde nu är lite förbluffande.
När den socialdemokratiska regeringen tillträdde
1994 var det ett underskott i den statliga budgeten på
13-14 %. Det är klart att det fanns inget utgiftsområ-
de som inte i viss utsträckning fick tas i anspråk för
att sanera de bedrövliga statsfinanserna som den
borgerliga regeringen lämnade efter sig. Det skedde
med stor motvilja från socialdemokraterna, och det
skedde säkert med lika stor motvilja från Centern,
som stödde denna politik.
Nu har vi på tre fyra år vänt underskottet i de stat-
liga finanserna så mycket att det motsvarar 270 mil-
jarder kronor - 30 000 kr för varje enskild person
som bor i detta land. Vi har skapat en stabil ekono-
misk grund, inte bara för att återställa utan för att öka
resurserna till miljöpolitiken väsentligen. Med de
lokala investeringsprogrammen satsar vi i dag mer än
dubbelt så mycket som den borgerliga regeringen
satsade med stöd av lånade pengar. Det är så det ser
ut, Dan Ericsson.
</anforandetext>
<intressent_id>0818762925009</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>193373</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0987/#anf40</protokoll_url_www>
</anforande>
