2348762 GM0987 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:87 Onsdagen den 28 april 1998/99 87 1999-04-28 00:00:00 Folkbildning D3933F68-04C9-4352-88B8-24AD6DBA616A 181 EWA LARSSON (mp) mp Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 6 under mom. 8 och tala om att vi står bakom reservation 3 under mom. 3. Sveriges tradition av folkbildning och folkrörelse är världsunik. Då skulle man kunna tänka sig att vi satsade världsunikt också på forskning inom området. Miljöpartiet anser att svensk folkbildning i ännu högre grad än i dag internationellt bör sprida sin idé- burna rörelse. I dag har 2,8 miljoner svenskar förtro- endeuppdrag i ideella föreningar, främst inom idrott, rekreation och vuxenutbildning. I genomsnitt lägger man ned 7 timmar i månaden på sina olika uppdrag. Det är drygt 235 miljoner timmar per år, vilket mot- svarar 145 000 heltidstjänster i ideellt arbete. De här siffrorna är nu lika höga som på 50-talet, vilket motsäger den allmänna uppfattningen att det ideella engagemanget är på utdöende. Politiska parti- er kanske skulle lära mer av folkrörelserna för att inte lida sotdöden på grund av brist på frivilligt engage- mang. Miljöpartiet anser att demokratiutvecklingsstödet är mycket viktigt och att det även fortsättningsvis måste finnas öronmärkta pengar för ändamålet. Vi tycker därför att det är eländigt att riksdagen beslutat om ett segregerat integrationsverk och omfördelat demokratiutvecklingspengarna till verket. Det rimliga hade varit att samtidigt som folkbild- ningsuppdraget förra året tydliggjordes säga att man skulle stärka och utveckla demokratin och att man också skulle förse folkbildningen med öronmärkta pengar för ändamålet. Samhällets stöd till folkbildning skall också enligt riksdagens beslut våren 1998 bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet och främja kulturupplevelser och eget skapande. Utifrån den utgångspunkten finner jag det synnerligen märkligt att Folkbildningsrådet beslutat om en indragning av de riktade statsbidragen till just musik. När Folkbildningsrådet nu sanerat sitt bidragsgi- vande genom att förenkla modellen innebär det själv- klart stora förändringar för dem som tidigare erbjudit just den kvalificerade musikutbildningen. Av landets 149 folkhögskolor blir ca 50 stycken av med sitt specialbidrag till musik. I värsta fall handlar det om uppemot 10 % av skolans statsbidrag. Då räcker det inte att enbart öka antalet elever i klasserna. Det mest anmärkningsvärda är kanske att det i de- batten har förekommit synpunkter som rättvisa mel- lan olika ämneskategorier. Musik är ingen jämförbar ämneskategori. Musik är så mycket mer. Musik ökar vårt välbefinnande, förlänger våra liv, påskyndar vårt tillfrisknande om vi är sjuka, ökar vår förmåga till språkinlärning och hjälper oss att utveckla vår mate- matiska begåvning. Det är sant. Men forskningen inom det här området släpar efter i Sverige. Självklart är det viktigt att sång och musik finns med inom alla våra skolformer. Det är inte det frågan gäller, utan det faktum att folkhögskolornas mu- siklinjer fram till i dag har fungerat som mellannivå för kommunala musikskolan och musikhögskolorna. I andra länder finns speciella musikskolor som fyller den här funktionen, medan vi i Sverige har valt att ge möjligheten via folkhögskolorna. På så sätt har musi- kelever haft tillgång till utbildning på flera ställen och med en bred regional spridning. Folkbildningsrådets beslut att ta bort just denna öronmärkning av pengarna medför att den kostsamma kvalificerade mellannivån försvinner. I rättvisans namn sker utslätning. Så vem är nu ansvarig för mu- sikutbildningens mellannivå? Vi - Kristdemokraterna, Moderaterna, Centerpar- tiet och Miljöpartiet - anser att regeringen måste ta ansvar för att en utbildningsnivå nu försvinner och finna andra former för stöd. Och varför inte Folkpar- tiet och Vänsterpartiet är med på vår motion är en gåta i sammanhanget. Då hade det blivit ett tillkänna- givande till regeringen. Som det nu har blivit ifrågasätter Miljöpartiet att de av riksdagen beslutade nya syftena för statsbidrag verkligen följs. Kom ihåg att det är regeringen som är ansvarig! Vi kanske kan få en förklaring från Väns- terpartiet och Folkpartiet till varför ni inte ställer upp på detta. Det handlar ju bara om att utkräva ett an- svar. Det kan inte vara så farligt, det är rimligt. När det gäller den folkliga musik- och danskultu- ren menar Miljöpartiet att den är grovt eftersatt inom folkhögskoleväsendet. Längre utbildningar med mu- sik och dans från invandrarkulturer saknas helt. Studieförbundens engagemang och kompetens inom kulturområdet har försvagats de senaste åren. Här har Amatörkulturens riksorganisation en betydel- sefull uppgift att fylla. De kan hjälpa till att över- brygga klyftan mellan folkbildning och kultur. Ama- törkulturen präglas i dag av stor vitalitet och utgör en bärande del av kulturlivet. Det är i spänningsfältet mellan amatörism och professionalism som mycket av dagens nyskapande växer fram. Därför är det ock- så rimligt att Amatörkulturens riksorganisation er- håller ett utifrån verksamhetens omfattning rimligt stöd av samhället. Vi vill i sammanhanget varna för de allt högre av- gifter som studieförbunden tvingas ta ut när en del kommuner skär i anslagen. Det är på väg att bli en möjlighet endast för de inkomststarka att delta i olika studieverksamheter. En sådan utveckling medför att själva grundideologin bakom studieförbundens verk- samhet riskerar att gå förlorad. Till slut, fru talman, anser Miljöpartiet att det när det gäller forskningen inom kulturområdet kan vara värt att fundera på om det inte är dags att skilja ut folkbildningsforskningen till ett eget forskningsområ- de. Vi tror att om fler skall förstå vilken tillgång folk- bildningen är vad avser just mänsklig tillväxt, krävs just krassa forskningsresultat. I dag forskar alltför få inom det så unika svenska området. Ekonomiska incitament behövs för att fler forskare skall ta sig an uppdraget. Ett initiativ från regeringens sida skulle inte sitta helt fel. 07776758016 N 2010-01-01 00:00:00 193514 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0987/#anf181