2348762 GM0987 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:87 Onsdagen den 28 april 1998/99 87 1999-04-28 00:00:00 Folkbildning E4E82C72-052A-46C5-A187-9C852C4A5D76 180 BIRGITTA SELLÉN (c) c Fru talman! Människors intresse för att förkovra sig antingen genom teoretiska eller praktiska kunska- per ökar ständigt. För de medborgare som väljer att hoppa av studi- erna i gymnasieskolan eller som av någon annan anledning behöver fortbilda sig är det därför väldigt viktigt att folkbildningen finns. Den finansieras, pre- cis som har sagts tidigare i debatten, genom bidrag från stat, landsting och kommuner. Dessvärre har statsbidragen minskat med 26 % sedan 1990. Landstingen och kommunerna har också börjat stänga till penningpåsen. Det här drabbar flera av folkhögskolorna. Samtidigt har antalet folkhög- skolor ökat och elevantalet har ökat. Den ekvationen går inte riktigt ihop för mig. Lyckligtvis finns det eldsjälar som arbetar inom folkbildningen. Det är med säkerhet anledningen till att studierna, både i studieförbunden och på folkhögskolorna, är så fram- gångsrika som de är. Folkhögskolorna har ju ofta profilerat sig inom olika områden. Väl kända är t.ex. musikfolkhögsko- lorna. De har tidigare fått särskilda medel till musik- undervisningen, precis som Lars Hjertén påpekade i sitt inledningsanförande. Musikundervisningen är väldigt dyr genom de individuella lektionerna, som också har påpekats. Den är dyr också genom att man många gånger måste köpa in dyrbara instrument. En flygel kostar t.ex. en halv miljon om man vill köpa en hederlig gammal flygel, medan en digital flygel kan kosta 200 000 kr. Men det handlar alltså om stora summor pengar. Folkbildningsrådet, som ansvarar för fördelningen av folkbildningsanslaget, har behövt skära ned ansla- gen till folkhögskolorna på grund av de minskade resurserna. Det är ju helt naturligt. Det har då drabbat musikundervisningen genom att man inte har fått sina riktade pengar. Följden blir att folkhögskolorna med musikinrikt- ning måste hitta andra lösningar för att kvaliteten på musikundervisningen inte skall bli alltför försämrad. Jag talade med en person som sitter som ordförande vid en musikfolkhögskola och han berättade: Ja, vi måste öka klasstorlekarna, för vi vill ju inte säga nej till elever. Vi vill i största möjliga mån kunna ta emot dem. Men vi ökar klasstorlekarna för att kunna be- hålla den individuella musikundervisningen, så att kvaliteten inte skall behöva sjunka. Nedskärningen, som har varit märkbar i snart tio år, innebär även svårigheter för folkhögskolornas långsiktiga planering. Att dessutom bara veta hur ekonomin ser ut ett år i sänder, som det gör med den budget vi lägger här i riksdagen, gör det svårt att sätta upp långsiktiga mål. Regeringen bör därför finna andra former för att ge stöd till folkhögskolornas kvalificerade musikun- dervisning. Musik är viktig för Sverige. Tänk på att musik är vår tredje största exportvara. Fru talman! Centerpartiet yrkar bifall till reserva- tion 6 under mom. 8. 0185503778507 N 2010-01-01 00:00:00 193513 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0987/#anf180