2348762 GM0987 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:87 Onsdagen den 28 april 1998/99 87 1999-04-28 00:00:00 Folkbildning E1F63402-44A1-447C-9229-B2443C203193 178 WILLY SÖDERDAHL (v) v Fru talman! Tänk att jag står i den här talarstolen i dag! Det måste bero på att människor i min omgiv- ning har trott på mig och på min förmåga. Då får man det självförtroende som är nödvändigt för att göra det som vid en första anblick verkar alltför svårt eller t.o.m. omöjligt. Samma känsla som jag har fick jag förmedlad till mig när jag var ute på besök på folkhögskolorna. Ungefär så här sade en kvinna jag talade med: Tänk att jag sitter här nu och det är andra terminen! Det beror på de människor som jag mötte här. De påstod att jag kunde en hel massa och att mina erfarenheter var viktiga. Nu har jag fått uppleva det också. Jag känner att jag kan och att mina och mina kurskamra- ters erfarenheter och kunskaper är värda någonting. Det här är jätteroligt. Fru talman! Folkbildningens form och metodik gör sådana här upplevelser för människor möjliga. Då är det inte bara ett kunskapslyft, utan det är ett lyft för hela människan. Folkbildningen har möjligheten, förmågan och kraften att utveckla bildning, demokrati och kultur - detta som vi brukar räkna till de bästa frukterna av ett civiliserat demokratiskt samhälle. Demokratin behöver utvecklas och försvaras. Den måste ständigt vinnas. Vi behöver bara titta ut i värl- den för att vara förvissade om det. Också i vårt eget land blir vi påminda om att demokratin inte är en självklarhet. Valdeltagandet i det senaste valet till denna kammare visar med all tydlighet att vi aktivt måste arbeta med demokratifrågorna. Folkbildningen har alltid varit, och är fortfarande, en mycket viktig del av den svenska demokratin. Den har omsatt orden i konkret handling. Det har den kunnat göra genom sin integritet, genom sin oberoen- de ställning och genom att den själv fritt inom vida ramar kunnat bestämma metoder för sina mål. Väns- terpartiet anser att det är av stor vikt att folkbildning- en behåller sin integritet och sitt oberoende av poli- tiska och ekonomiska maktgrupperingar. Detta måste uppmärksammas. Annars finns det en uppenbar risk att det sker en gradvis anpassning till dem som kan bidra med resurser till verksamheten. Folkbildningen skall vara en motkraft till styrd och kommersialiserad utbildning, och vi menar att rege- ringen måste följa utvecklingen på detta område så att åtgärder kan sättas in om folkbildningens oberoende ställning hotas. Ett bildningsområde som bara ökar i betydelse är de internationella frågorna. Många frågor som påver- kar oss i vardagen är internationella. FN-konferensen i Rio 1992 ställde mänskligheten inför en av dess största utmaningar; att skapa global rättvisa och ett ekologiskt hållbart samhälle. Inget av detta går att göra utan kunskap och enga- gemang för de internationella frågorna. Enligt över- enskommelsen i Rio skall också detta nödvändiga arbete ske i ett underifrånperspektiv. Detta sätt att angripa problem är naturligt för folkbildningen. Inom många folkbildningsverksamheter finns både kunska- per om och erfarenhet av internationellt arbete. För att stärka detta så nödvändiga arbete ytterligare menar vi att internationella frågor bör bli ett sjunde centralt utvecklingsområde för folkbildningen. Folkbildningen har också förmågan och kunska- pen att förena kulturarvet med nya, spännande former av kultur. Det gäller inte bara konsumtion utan också aktivt deltagande i och produktion av kultur. Av rege- ringens redovisning framgår att det estetiska och kulturella redan nu står för en väsentlig del av folk- bildningens verksamhet. Dessutom har andelen ökat under senare år. Vi ser detta som ett svar på ett behov från medborgarna. I takt med minskad arbetstid, som vi hoppas på, kommer också fler människor att vilja utveckla sitt kulturintresse. Vänsterpartiet ser positivt på denna utveckling men inser också att det i framtiden då kan behövas ytterligare resurser för att möta medborgarnas öns- kemål. Det är i detta perspektiv man skall se att Vänsterpartiet har framfört en idé om ett kulturlyft, där man utnyttjar de erfarenheter som kunskapslyftet har givit. "Finns det något mer självklart för en folkbildare än mötet? Den närhet och glädje som uppstår när jämlika människor möts i ett rum där den ömsesidiga respek- ten, det fria samtalet, den öppna nyfikenheten och de demokratiska arbetsformerna får styra den gemen- samma önskan att finna kunskap?" Så inleds häftet Folkbildning på distans. Jag tyck- er att dessa ord på ett fint sätt fångar in den positiva tro som vi i Vänsterpartiet har på människors förmåga att förändra sina liv genom nya kunskaper. Att känna att man lyckas, att känna att man kan, ger också det självförtroende som är nödvändigt för att man skall våga ta nästa steg. Vi menar att folkbildningen fångar in människor som börjar denna vandring. Därför är det också viktigt att det finns en sam- verkan mellan dels folkbildningen, dels högskolan och universiteten. För att ta steget till högskolan be- hövs det ofta en brygga. Det samarbete som vi har kallat ett folkuniversitet kan vara denna brygga. Ef- tersom det pågår en beredning av dessa frågor inom regeringen har vi låtit oss nöja med detta och förut- sätter att regeringen återkommer med förslag som gynnar en utveckling mot ett folkuniversitet. Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reser- vation 3. 0697255175510 N 2010-01-01 00:00:00 193511 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0987/#anf178