<anforande>
<dok_hangar_id>2348762</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:87 Onsdagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>1999-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Museifrågor m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DA8BD1B0-A0C6-484D-8935-75C63D8869D7</anforande_id>
<anforande_nummer>152</anforande_nummer>
<talare>EVA ARVIDSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag tänker i mitt anförande endast ta
upp den del som berör avsnittet om bild, form och
konsthantverk i kulturutskottets betänkande som vi nu
debatterar.
Jag skall koncentrera mig på de två reservationer
som finns på avsnittet.
Jag börjar med att yrka bifall till hemställan i be-
tänkandet och avslag på reservationerna.
Fru talman! Miljöpartiet tar i sin reservation upp
att staten bör ta ett helhetsansvar för att säkerställa
estetiska och andra kvaliteter vid upphandling.
Vid 1997/98 års riksmöte godkände riksdagen re-
geringens förslag till mål för en statlig politik för
arkitektur, formgivning och design. Som ett första
steg i förverkligandet av handlingsprogrammet antogs
regeringens förslag till lagar om ändring i väglagen,
plan- och bygglagen och lagen om byggande av järn-
väg.
Staten skall vara förebild när det gäller arkitektur,
formgivning och design, och i propositionen redovi-
sades följande åtgärder:
· Arkitektur, formgivning och design skall ges goda
förutsättningar för sin utveckling.
· Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte under-
ställas kortsiktiga ekonomiska lösningar.
· Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga
miljöer skall tas till vara och förstärkas.
· Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, form-
givning, design och offentlig miljö skall stärkas
och breddas.
· Offentligt och offentligt understött byggande,
inredande och upphandlande skall på ett före-
dömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.
· Svensk arkitektur, formgivning och design skall
utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.

Statens fastighetsverk har fått i uppdrag att initiera
erfarenhetsutbyte mellan statliga myndigheter som
förvaltar fastigheter och att ta fram en exempelsam-
ling och vägledning i upphandlingsfrågor.
De statliga myndigheterna har fått i uppdrag att
upprätta egna kvalitetsprogram. Vid 1997/98 års
riksmöte beslöt riksdagen vidare om en ändring av
lagen om offentlig upphandling.
När det bedöms vilket anbud som är det mest fördel-
aktiga skall hänsyn tas till samtliga omständigheter,
däribland kvalitet och estetiska egenskaper.
Miljöpartiet och Centerpartiet tar i den andra re-
servationen upp att 1 % av den totala investerings-
kostnaden skall avsättas till estetisk utsmyckning vid
infrastruktursatsningar.
Jag kan hålla med om att det vore bra om 1 % av
den totala byggkostnaden avsattes för konstnärlig
utsmyckning vid ny- och ombyggnad av offentliga
byggnader, vägar, broar, bostäder m.m.
Men utskottet menar att det är mer riktigt att de
statliga konstinköpen grundas på en kulturpolitisk
bedömning än att det skall avsättas lika stor procent-
sats till varje projekt. Olika byggprojekt kräver olika
utsmyckning och hänsyn måste tas till enskilt projekt.
Men utskottet anser att 1 % av den totala byggkost-
naden är ett rimligt riktmärke.
Vid behandlingen av den arkitekturpolitiska pro-
positionen år 1998 yttrade sig bostadsutskottet över
propositionen och de aktuella motionerna. Jag citerar
bostadsutskottet:
"I det fortsatta arbetet med arkitektur och form-
givning ingår att behandla frågor om styrmedlens
konsekvenser för den byggda och formade miljön".
Staten kräver också att kommunerna i de lokala
investeringsprogrammen för ekologisk utveckling och
omställning skall redovisa hur de arkitektoniska kva-
liteterna skall tas till vara i projektet för vilka pengar
sökts.
Fru talman! Som avslutning vill jag säga att jag
tycker att det har hänt mycket inom området arkitek-
tur, formgivning och design. Kommittédirektiven till
utredningen Statens ansvar för formgivning och de-
sign lämnar en delredovisning till regeringen senast
den 1 november i år. Delredovisningen skall bl.a.
avse underlag om arkitekturåret 2001. Arbetet skall
som helhet vara avslutat den 1 mars år 2000.
</anforandetext>
<intressent_id>0556854176401</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>193485</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0987/#anf152</protokoll_url_www>
</anforande>
