2348762 GM0987 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:87 Onsdagen den 28 april 1998/99 87 1999-04-28 00:00:00 Museifrågor m.m. 0ED9BDB4-F07C-4DA7-A3B8-77218488F449 150 INGER DAVIDSON (kd) kd Fru talman! I dagens betänkande om museer be- handlas några motioner från allmänna motionstiden. Vi kristdemokrater har ställt oss bakom majoritets- texten i betänkandet eftersom vi anser att mu- seistrukturen måste behandlas i ett sammanhang. Det är inte riksdagens sak att klassificera museerna i lan- det eller bedöma om ett museum har större eller mindre riksintresse. Men att vi står bakom betänkandet hindrar ju inte att vi har synpunkter. En tydligare struktur inom museiväsendet har efterfrågats länge. Regeringen har varit väldigt långsam när det gäller att genomföra översynen av hela organisationsstrukturen inom kul- turområdet, där museiområdet är en del. Det var inte bara i budgetpropositionen 1999 som regeringen hänvisade till den här översynen. Det gjorde den också i budgetpropositionen 1998. Annika Nilsson säger att det här måste få ta tid. Det har jag förståelse för. Det här är en oerhört svår fråga. Men samtidigt som regeringen hänvisar till översynen genomförs ändå förändringar - ganska många. Marinmuseum i Karlskrona har lagts under Statens sjöhistoriska museum, och ledningen har lokaliserats till Karlskrona. Statens konstmuseer har omorganiserats så att Moderna museet blivit en egen myndighet. Och Östasiatiska museet ingår ju numera, efter en uppslitande strid, i det helt nya Världskul- turmuseet. Alla förändringar är inte av ondo, tvärtom. Men förfaringssättet är väldigt olyckligt. Om en översyn pågår bör den inväntas. Den villrådighet som skapas genom det här förfaringssättet är inte bra. Det är dags att det kommer ett samlat förslag nu, så att den osä- kerhet om framtiden som många inom museivärlden lever med kan skingras. En del av den energi som har lagts ned på en ny, stor museisatsning hade behövt satsas på stimulans till utveckling och förnyelse i den redan befintliga strukturen. Diskussionerna om kulturarvsfrågor både när det gäller arkiv och museer behöver förnyas och intensifieras. Vad skall bevaras åt eftervärlden? Var- för och till vilket ändamål? Hur skall våra museer utnyttjas i framtiden? Vilken roll spelar de i dag för skolan och förskolan? Hur kan deras roll som utbild- ningsinstitutioner förstärkas? Jag är övertygad om att våra museer i mycket högre utsträckning än i dag kan vara en arena för t.ex. demokratiutveckling, något som ju i hög grad är för- knippat med historia och med kunskap om och känsla för kulturarvet. Det finns redan positiva exempel att visa på. Samverkansprojektet Den svenska historien blev en väldigt stor framgång och väckte engagemang långt utanför själva museerna. Uppföljningen av det projektet, som har det hoppingivande namnet Fram- tidstro, öppnas i september i år. Det har alla möjlig- heter att bli en fortsatt framgång och inte minst bidra till att inspirera till debatt omkring värderingar och livsfrågor. Ambitionen är att pedagogiskt förmedla och öka användningen av den kunskap som finns i museerna. Det skall bli väldigt spännande att följa detta. Ansvarsmuseernas utformning av en handlings- plan för hur museer och andra institutioner kan mot- verka främlingsfientlighet och rasism är ett annat bra exempel på en ny, viktig uppgift. Enskilda museer bedriver också spännande verksamhet på många håll, exempelvis fritidsverksamhet för ungdomar, som är förlagd till museet Museum. Ett sådant här nytänkan- de skulle behöva dokumenteras, följas upp och spri- das. En gång i tiden var museerna föremål för ett stort och varmt intresse från föreningar och folkrörelser. Man kan nästan påstå att de själva var folkrörelser, som drevs fram av människor med djup insikt om vikten av att samla in, förevisa och bevara till efter- världen. Något av den känslan kan säkert återupp- väckas. Jag anser att riksdagen och regeringen har en viktig uppgift när det gäller att ge goda förutsättning- ar för en sådan utveckling. Att skapa tydliga struktu- rer och samtalspartner och ge långsiktiga och tydliga förutsättningar för verksamheten är viktiga led i det arbetet. Det kan medverka till att skapa framtidstro också för alla som är verksamma inom museerna. Fru talman! Jag skall säga något om lokalhyrorna också. Många myndigheter och institutioner brottas i dag med stora ekonomiska problem, och kulturinsti- tutionerna utgör verkligen inget undantag i det fallet. Vi vet att en stor och betungande utgift är just lokal- hyrorna. Men eftersom de inte hittills har redovisats separat finns det ingen möjlighet att jämföra bidragen till olika institutioner eller att avgöra om bidragen till själva verksamheten är tillräckliga utifrån de önske- mål som finns på denna. Därför vill jag gärna instämma i att det är positivt att utskottet har kunnat enas om att begära en särskild redovisning av hyreskostnadens andel av föregående års bidrag. Det kommer att underlätta för oss i utvär- deringen och inte minst i framtida bidragsbeslut. Fru talman! Kristdemokraterna har alltså inga re- servationer i detta betänkande utan tillstyrker majori- tetstexten. 0820673454606 N 2010-01-01 00:00:00 193483 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0987/#anf150