2348762 GM0987 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:87 Onsdagen den 28 april 1998/99 87 1999-04-28 00:00:00 Museifrågor m.m. F7C4835A-7C81-44DB-9F5D-C54647564744 135 JAN BACKMAN (m) m Fru talman! Låt mig börja diskussionen om kul- turutskottets betänkande nr 6 om museifrågor med en truism: Den svenska museivärlden är stadd i snabb förändring. Aktörerna, de må vara statliga, kommu- nala eller privata, är uppfyllda av idéer och planer. Det tas många nya initiativ och många gamla san- ningar förkastas till förmån för nytänkande och expe- rimentlusta. I denna miljö visar de ansvariga på det statliga området prov på en häpnadsväckande initiativlöshet. Redan Museiutredningen och Kulturutredningen efterlyste åtgärder vad gällde den statliga mu- seistrukturen och kom också med förslag på möjliga lösningar. Regeringen uttalade därefter i 1996 års kulturproposition att strukturen på museiområdet borde utvecklas. I budgetpropositionen för år 1998 anmälde rege- ringen att det inom Kulturdepartementet pågick en översyn av organisationsstrukturen inom kulturområ- det och att strukturen inom museiområdet skulle komma att påverkas. Det gav kulturutskottet anled- ning att då understryka angelägenheten av att musei- väsendet får en tydligare struktur. I betänkandet nöjer sig utskottet med att konstatera att det av budgetpro- positionen för år 1999 framgår att de museipolitiska frågorna fortfarande bereds inom Regeringskansliet. I Kulturdepartementets verksamhetsplan för år 1999 kan man under rubriken Museer och samlingar läsa att frågan om en permanent utställning om Förintel- sen bereds. Därutöver anges två organisatoriska för- ändringar på museiområdet som riksdagen redan fattat beslut om, dvs. att Moderna museet skiljs från Statens konstmuseer och att Visarkivet förs över från Språk- och folkminnesinstitutet till Statens musik- samlingar. Jag skulle göra mig skyldig till en grov överdrift om jag beskrev dessa förändringar som revolutionerande och som den slutliga lösningen på museivärldens strukturproblem. Fru talman! För att ge en mer fullständig bild av departementets aktiviteter skall jag tillägga att verk- samhetsplanen också talar om att det under året görs analyser bl.a. när det gäller möjligheterna till samver- kan och samordning mellan museerna. Det gäller bl.a. samlingar och magasin. Det pågår alltså fortfarande analyser inom ett område som man redan år 1996 fann behövde utvecklas. Någonting måste ha kommit emellan. Fru talman! Det är möjligt att jag i den motion som ligger till grund för den moderata reservationen nr 1, som jag nu yrkar bifall till, ytterligare förvirrat situationen genom att tala om begreppet kompe- tensmuseer. Det finns ju redan centrala museer - både i form av myndigheter och stiftelser - ansvarsmuseer och museer med tidsbegränsade nationella uppdrag. Dessutom har Röhsska museet i Göteborg ett nät- verksansvar för nutida konsthantverk och formgiv- ning. Det är kanske i anknytning till detta senare som man skall se tanken bakom kompetensmuseerna; det borde finnas ett antal museer som, alldeles oberoende av huvudman, fungerade som statligt finansierade noder eller nav i nätverk av museer med närliggande inriktning. Nätverken skulle ge möjlighet till idéut- byte och samordning på olika områden. De skulle också vara rådgivande i frågor som rör fördelningen av de statliga anslagen inom sitt ämnesområde, under kompetensmuseets handfasta ledning. Uppdraget som kompetensmuseum kan med fördel vara tidsbegränsat - detta framför allt med anledning av det jag inled- ningsvis sade om att det pågår en stor och aktiv verk- samhet inom museiområdet, som kan innebära att både strukturer och proportioner förändras. Fru talman! En organisationsfråga på museiområ- det som berörs i motionen men inte i reservationen är frågan om Riksantikvarieämbetets ställning. Kultur- miljövården behöver en stark sektorsmyndighet som kan vara den instans där länsstyrelserna hämtar de råd de behöver för att kunna fatta beslut i kulturmiljöfrå- gor. Då skall man inte samtidigt bedriva verksamhet - varken avgiftsfinansierad som UV, som genomför de arkeologiska undersökningarna, eller skattefinan- sierad som verksamheten på Birka eller på Glim- mingehus. Relationen till länsmuseerna kommer att bli allt- mer komplicerad i takt med museiverksamhetens utveckling, och därför bör enligt min uppfattning Riksantikvarieämbetets relation till länsmuseerna på sikt enbart gälla de renodlade kulturmiljöfrågorna. Fru talman! Jag yrkar alltså bifall till reservation nummer 1. Låt mig också tillägga att vi moderater är glada åt den breda uppslutning som åstadkommits i utskottet när det gäller redovisningen av kulturinstitutionernas hyreskostnader. Det tillkännagivande som riksdagen i morgon kommer att ställa sig bakom kommer att kunna leda till ökad genomlysning av och jämförbar- het mellan institutionernas kostnadsbilder. Det blir då lättare att se de faktiska verksamhetskostnaderna, rensade från i stort sett opåverkbara fasta kostnader. Ställer sig regeringen positiv till riksdagens till- kännagivande bör denna fråga inför nästa års budget- behandling kunna få en positiv lösning. 0919710128803 N 2010-01-01 00:00:00 193468 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0987/#anf135