<anforande>
<dok_hangar_id>2348762</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:87 Onsdagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>1999-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Familjerättsliga frågor, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A44A2707-FBC4-487B-8A1D-6BDD934F14AD</anforande_id>
<anforande_nummer>108</anforande_nummer>
<talare>TANJA LINDERBORG (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Vi talar om två olika fall. Jag beskrev
det fall som vi fick inpå huden i lagutskottet förra
mandatperioden, där mannen de facto hade erkänt
faderskapet. Han hade betalat underhåll. Helt plötsligt
skall änkan ifrågasätta om han verkligen var far till
barnet. Det var en chockupplevelse. Det är en sak.
Hon ville verkligen inte tro att han skulle ha haft ett
förhållande med en annan kvinna.
Jag tror också att det till viss del - kanske inte just
i detta fall - kan handla om pengar. Det är klart att
det kan bli besvärligt. Det kanske t.o.m. skulle kunna
leda till att någon måste sälja huset för att kunna lösa
ut bröstarvingen.
Jag kan se det problemet, men jag tycker att det
viktigaste trots allt är barnens främsta. Det måste vi
hela tiden ha för ögonen. Det är vår uppgift i denna
kammare, tycker jag.
</anforandetext>
<intressent_id>0489462966700</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>193441</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0987/#anf108</protokoll_url_www>
</anforande>
