2348758 GM0983 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:83 Onsdagen den 21 april 1998/99 83 1999-04-21 00:00:00 Särskilt anordnad debatt om det politiska läget särskild debatt 1A8B6128-0B80-4519-A31F-1253456804D6 8 ALF SVENSSON (kd) kd Fru talman! En rimlig fråga att ställa till statsmi- nistern, till Gudrun Schyman och till Birger Schlaug är om kvaliteten på vård, skola och omsorg har blivit bättre än vad den var för fem år sedan, då Socialde- mokraterna tog över. Det skulle vara intressant att få ett svar på den frågan. Statsministern använde här ordet bisarr, men statsministern måste ju faktiskt förstå att vi känner häpnad, för att inte säga ängslan, vänligt uttryckt, när vi 1995, 1996, 1997, 1998 och också 1999 har hört att åtgärderna kommer - de kommer, vänta de kommer. Ordet bisarrt, ja. Vi fick ju höra i höstas att nu är budgeten framlagd. Det är inte så mycket att göra åt den, men vänta till våren. Då kommer den. Det är klart att vi har varit lyhörda. Och så kom då den där dagen när det basunerades ut att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljö- partiet var överens om någonting, vad det nu var. Jaha, tänkte man. Men nästa dag framträdde Schyman eller Schlaug och sade: Nja, vi vet inte om vi är över- ens om det som vi var överens om i går - och så har journalisterna fått ett nytt skoop - för att sedan tredje dagen få uppleva att någon från stöttapartierna träder fram och säger: Nja, vi vet inte precis om vi är över- ens om det som vi sade i går att vi inte skulle vara överens om när det gäller det vi bestämde i förrgår. Då träder Birger Schlaug fram när det blir afton och det blir morgon den fjärde dagen och säger: Det är ynkligt att man inte kan stå för det man har ställt upp på. Och så kommer den schlaugska knorren: Vad är detta för tjafs? Då levererar Schyman en truism. Hon säger: Jag tror att vi behöver fördjupa vårt samarbete. Då säger Göran Persson, general för detta Orsa kompanis sanning som vi alla ansluter oss till: Så här kan det inte fortsätta. Det är direkt citat, fru talman, och vi håller med honom om det. Som politisk såpopera är det ju lite underhållande, men man kan ju inte kalla det att regera. Nåja, nu vore det orätt att inte ta med en annan viktig rollinnehavare, nämligen Björn Rosengren, som hojtar att vi skall skaffa världens bästa före- tagsklimat. Företagarna sätter i halsen, tror jag, och börjar väl så småningom undra vilket land han avsåg. Efter allt detta säger Göran Persson: "Det finns inget i dagens parlamentariska situation som säger att vi inte kraftfullt skall kunna regera vidare." Han kun- de väl åtminstone ha strukit ordet kraftfullt, fru tal- man. Sanningen är naturligtvis den att ju längre det dröjer innan vi får punkt satt för denna kraftlösa och oförmögna s.k. regeringspolitik, desto högre pris får svenska folket betala. Två dagar innan vårpropositionen presenteras får vi veta, till allas vår häpnad, att det knappast likväl är dragkampen mellan regeringen och stödpartierna som utgör problemen, som om inte detta vore nog. Det har rått omfattande split och långvarig söndring inom det socialdemokratiska partiet. Det brukar bli 18-1, be- rättar Göran Persson. Åsbrink kontrar då med att säga att han inte kan minnas någon sådan situation. Alltså inte ens om målkvoten efter matcherna är man över- ens. Fru talman! Vi har hört Mona Sahlin säga att det får vara slut på rätten att rikta blockader mot ensam- företagare som inte har någon anställd. Kan man tänka sig något mer rimligt krav? Hur blir voterings- resultatet i regeringen när denna självklarhet någon gång i framtiden måhända skall avhandlas? Blir det 18-1 eller 17-2, eller vad blir det? Förresten, spelar det någon roll? Herrarna i LO-palatset vid Norra Bantorget har ju redan fällt ned stoppbommen. Vi har nu i flera år hört Mona Sahlin klokt nog slå fast att skatten inom tjänstesektorn måste sänkas. Men vilket skulle ett eventuellt voteringsresultat bli? Blir det 18-1 eller 15-4? Frågan är hur länge svenska folket skall behöva vänta på den här typen av kon- kreta besked. Fru talman! Den första meningen i vårpropositio- nen lyder: "Svensk ekonomi står stark." Det vore orätt att inte tillstå att Göran Persson har varit duktig på att skära ned, dra in och avfolka, sådant som av en regering kallas för att spara. Men statens budgetsaldo är ju inte hela svenska ekonomin. Sedan hade det kanske varit klädsamt om Göran Persson, när han bröstade upp sig om budgeten, hade nämnt hur många miljarder han tar hem på försäljning av statlig egen- dom och hur många miljarder han plockar hem från AP-fonden för att rädda sin budget. Men inte kan man säga att landstingens ekonomi står stark. Inte kan man hävda att alla kommuners ekonomi står stark. Inte vill väl någon göra gällande att skolornas ekonomi står stark, när eleverna är ute och demonstrerar därför att de har lärarlösa lektioner. Jag tror inte heller att någon vill hävda att de ekono- miskt sämst ställda pensionärerna eller de ofantligt många arbetslösas ekonomier står starka. Mats Odell påtalade i debatten här i kammaren i samband med att vårbudgeten presenterades att han samtidigt som han läste den såg programmet Striptea- se i TV - och det gjorde jag också - om hur persona- len inte orkar, om hur gamla människor kränks och föses åt sidan. Jag tror inte att en enda ledamot önskar att våra gamla och sjuka skall behöva leva under så ovärdiga förhållanden. Vi måste få något slags vär- dighetsgaranti för våra sjuka och gamla. Fru talman! Det har i decennier existerat en före- ställning i vårt land om att värdighet i vård och om- sorg står i absolut relation till skattetryckets nivå. Om vi vill ha god vård och omsorg måste vi betala värl- dens högsta skatter, har det tutats i oss. Om detta vore sant, borde fältropet i dag vara: Betala hela lönen i skatt! Socialdemokraterna har i landstingen i Västra Götaland, i Skåne och i Stockholm lämnat efter sig miljarder i underskott - alltså i de riktigt folkrika områdena saknas hisnande belopp. Nu kommer den socialdemokratiska oppositionen där att peka ut dessa landsting för att allt inte är som det skall vara. Så fungerar den politiska debatten. Hur skall då lands- tingen klara av att ge värdig vård och omsorg? Det är en av de viktigaste frågor som någon kan ställa, och fru talman, jag skall svara på den i nästa anförande. (Applåder) 0739780276601 N 2010-01-01 00:00:00 192939 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0983/#anf8