2348758 GM0983 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:83 Onsdagen den 21 april 1998/99 83 1999-04-21 00:00:00 Vissa arbetsrättsliga frågor BBBE94F9-EB47-4480-BBDF-EFF8AEB8725B 139 Margareta Andersson (c) c Fru talman! Jag inleder mitt anförande med att yr- ka bifall till reservation 4. Jag står givetvis bakom de ytterligare reservationer där Centerpartiet finns med, men jag nöjer mig med att yrka bifall till denna. Dessutom kommer vi att stödja reservation 5 angåen- de regelförändringar. Den svenska arbetsrätten behöver reformeras. Re- dan i de diskussioner som Centerpartiet förde med Socialdemokraterna under den förra mandatperioden stod det klart att det här området behöver en ordentlig översyn. Det fanns en del förslag som kanske mer handlade om den bortre parentesen i arbetslöshetsför- säkringen, men andra frågor var också uppe. Efter att de här diskussionerna avslutats har mycket lite hänt. Regeringen har tillsatt ett antal utredningar och ar- betsgrupper. Regeringen följer frågan och överväger att komma med förslag vid nästa tillfälle. Detta till- fälle har hittills aldrig kommit. Det är i stort sett inga skarpa förslag på området, och det är vid det här laget ingen hemlighet att det inte ser bättre ut i vårproposi- tionen, även om den debatten skall ske i maj. I Centerpartiets partimotion tar vi upp ett antal förslag som regeringen kan börja med att lägga fram förslag om. Det är turordningsreglerna vid uppsäg- ning på grund av arbetsbrist, där Centerpartiet före- slår att företag skall få undanta två nyckelpersoner. Tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet, Kristde- mokraterna och Miljöpartiet har vi bildat majoritet för att i alla fall ta ett litet steg på vägen i denna fråga då vi stöder Miljöpartiets motion i ärendet och föreslår att man i företag med upp till tio anställda skall få undanta två nyckelpersoner vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Jag yrkar därför bifall till hemställan i betänkandet under mom. 7. Detta förslag kan endast anses som ett första steg för att förenkla för företagen att anställa fler medar- betare. Som det ser ut i dag är det mycket orättvist på arbetsmarknaden. Den som är anställd i ett litet före- tag har på ett sätt ett bättre skydd för sin anställning än den som arbetar i ett storföretag. Den lille arbets- givaren känner sig trängd av den stora fackliga orga- nisationen och vågar eller kan ibland inte utnyttja sina möjligheter att säga upp medarbetare. Det kan tyvärr leda till att hela företaget går omkull, och även de som skulle skyddas blir utan arbete. Hos en stor arbetsgivare med en stor facklig orga- nisation kan å andra sidan en anställd känna sig totalt överkörd av både fack och arbetsgivare då den fackli- ga organisationen kommer överens med arbetsgivaren om vilka som skall undantas från turordningsreglerna. Därför anser vi från Centerpartiets sida att en utred- ning och översyn av lagen om anställningsskydd är nödvändig för att de anställda verkligen skall ha nytta av lagen då uppsägningar annars skulle kunna ske på ett otillbörligt sätt. Samtidigt skall det vara möjligt att utforma regler som inte missgynnar den lille företaga- ren med få anställda. Eventuellt måste det finnas olika regler för stora och små företag, men det är i sig ingenting att sträva efter. Ett sådant system riskerar tyvärr att leda till tröskeleffekter. De förbättringar som har genomförts med större möjligheter att förhandla lokalt utan att den centrala fackliga organisationen skall ha vetorätt bör utökas och förbättras. Ofta finns det på både arbetsgivarhåll och fackligt håll stor förståelse för den andra sidans problem lokalt. Därför är det lättare att komma fram till en rimlig lösning på det lokala planet. Eftersom det har blivit allt vanligare att människor arbetar med bostaden som sin arbetsplats är det också viktigt att man därför inte gör bostaden till en turord- ningskrets utan att dessa utlokaliserade anställda ingår i den ordinarie krets som de skulle höra till om de vore stationerade inom företagets väggar. Detta är ytterligare ett exempel på att bl.a. lagen om anställ- ningsskydd börjar bli otidsenlig och behöver ses över. Man kan inte ha regler som gäller gårdagens arbets- marknad i dagens samhälle. Lagen om medbestämmande i arbetslivet är en annan lagstiftning som behöver ändras med hänsyn till hur läget på dagens arbetsmarknad ser ut. Vissa delar i lagen skulle aldrig ha kommit dit, men de finns där, och då behöver de ändras. Bl.a. gäller detta förbud mot blockad av enmansföretag. Att man från fackligt håll skall tvinga på egenföretagare ett avtal de aldrig kommer att tillämpa är helt orimligt. När man står i begrepp att anställa någon utanför den egna familjen blir situationen en annan. Då finns det skäl till ett fackligt agerande men inte så länge ingen ut- omstående berörs av verksamheten. Ett annat förslag från Centerpartiets sida är att det bör finnas en proportionalitetsregel som reglerar hur en facklig aktion t.ex. en strejk eller en blockad slår mot ett företag eller tredje man i förhållande till vad den kostar organisationen som vidtar åtgärden. Ba- lansen mellan parterna skulle på detta sätt radikalt förbättras. I en insändare i gårdagens Aftonbladet oroar sig Bertil Jonsson och vår utskottsordförande Johnny Ahlqvist över kvinnornas situation om de regler vi från utskottsmajoritetens sida föreslår genomförs. Det är möjligt att ett antal kvinnor skulle drabbas, men situationen för dem när facket har förhandlat bort dem är väl inte bättre? Dessutom undrar jag vilket ansvar herrarna är beredda att ta för alla de kvinnor, ungdomar, äldre, arbetshandikappade m.fl. som aldrig kommer in i systemet, de som aldrig får chansen att känna glädjen i en arbetsgemenskap eller tillfreds- ställelsen i att kunna försörja sig själva och sin familj, de som aldrig kan kvalificera sig för a-kassa över huvud taget, de som blir utförsäkrade därför att ar- betsgivarna inte vågar anställa. Vad säger Socialde- mokraterna och Vänsterpartiet om detta? Jag är inte motståndare till fackliga organisationer eller kollektivavtal. Jag vill att det skall finnas en lagstiftning i det här landet som passar dagens ar- betsmarknad med de problem som vi ser i dag. Da- gens problem går inte att lösa med gårdagens meto- der. 0928964569700 N 2010-01-01 00:00:00 193070 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0983/#anf139