2348758 GM0983 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:83 Onsdagen den 21 april 1998/99 83 1999-04-21 00:00:00 Ekonomisk brottslighet 404D1A1D-F5C4-486E-8FBF-BF504EDD17E6 110 INGEMAR VÄNERLÖV (kd) kd Fru talman! Större delen av det här betänkandet handlar om bekämpning av miljöbrott, och det är vad jag kommer att uppehålla mig vid. Vi kristdemokrater har under många år yrkat att en särskild ekobrottsmyndighet skall inrättas för att hantera den avancerade ekonomiska brottsligheten. Därför såg vi med tillfredsställelse på att en myndig- het inom åklagarväsendet med särskilda uppgifter att samordna och utveckla bekämpningen av ekonomisk brottslighet inrättades den 1 januari 1998. Vi menar att all allvarlig ekonomisk brottslighet, innefattande också grova miljöbrott, kräver operativa insatser av sådan kvalificerad art att en enhetlig myndighets- struktur och ledning är nödvändigt. Vi har tidigare motionerat om vikten av att miljö- brott ses som en del av den ekonomiska brottsligheten eftersom de har samma karaktär som traditionell ekonomisk brottslighet, på så sätt att brottet begås i näringsverksamhet och utgör ett utpräglat vinnings- brott. Bekämpandet av miljöbrott kräver utpräglad kompetens och en avancerad organisationsstruktur. Därför ser vi det som naturligt att Ekobrottsmyndig- heten också skall handlägga ärenden som rör miljö- brott. I december 1997 fick Riksåklagaren i uppdrag av regeringen att utarbeta förslag till effektivare utred- ning av miljöbrott. Ett av uppdragets direktiv var att Ekobrottsmyndigheten skulle ha en central roll när det gäller att utreda brott mot miljön. Ett år senare, i december 1998, överlämnade Riksåklagaren sin ut- redning till regeringen. Nu lär ärendet beredas vidare inom Justitiedepartementet. I den text i det nu aktuella betänkandet som handlar om miljöbrottsbekämpning refereras bl.a. flera av regeringens anmärkningsvärda och allvarliga konstateranden när det gäller brister i miljöbrottsbe- kämpningen. Sålunda sägs t.ex. att det i dag inte finns något samlat grepp om bekämpningen av miljöbrott och att det inom polisen och åklagarväsendet finns bristande kunskaper när det gäller miljörätt och miljö- frågor. Vidare sägs det att den kompetens som finns inte alltid utnyttjas rätt. Poliser och åklagare med god miljöbrottskompetens används för handläggning av andra slags utredningar, medan miljöbrottsutredning- ar handläggs av poliser och åklagare utan tillräcklig utbildning. Allvarligt är också regeringens konstate- rande att samarbetet mellan tillsynsmyndigheter, polis och åklagare på många håll fungerar mindre väl. Fru talman! Med anledning av detta synes det mig vara hög tid för regeringen att i sitt arbete med att hitta en struktur i miljöbrottsbekämpningen allvarligt överväga det kristdemokratiska förslaget att låta Ekobrottsmyndigheten handlägga ärenden som rör miljöbrott. Senast under förra riksdagsåret behandlade ut- skottet frågor som hade med bekämpning av miljö- brott att göra. Vid behandlingen av budgetpropositio- nen för 1998 ansåg utskottet att miljöbrott ofta borde kunna betraktas som en kvalificerad typ av ekono- misk brottslighet. Enligt texten i det nu aktuella be- tänkandet borde, enligt utskottets mening, i varje fall kvalificerad miljöbrottslighet kunna handläggas av Ekobrottsmyndigheten. Intressant är att utskottet vidhöll dessa uttalanden i samband med behandlingen av förra årets lägesrapport från regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Fru talman! Här finner jag ytterligare skäl för re- geringen att överväga den av oss kristdemokrater föreslagna rollen för Ekobrottsmyndigheten när det gäller bekämpning av miljöbrott. Sedan några månader tillbaka har regeringen på sitt bord Riksåklagarens utredning Effektivare miljö- brottsbekämpning, vilken delvis skiljer sig från ut- skottets tidigare redovisade uppfattning att en mer sammanhållen organisation för miljöbrottsbekämp- ning skulle kunna vara en fördel. Riksåklagaren me- nar bl.a. att det skall vara en uppgift för samtliga myndigheter inom åklagarorganisationen och polis- myndigheterna att handlägga miljömål. Utskottsmajoriteten förklarar sig dock i huvudsak positivt inställd till Riksåklagarens förslag men kon- staterar att det finns ett flertal frågor av såväl princi- piell som mera praktisk natur som måste övervägas innan en ny organisation för miljöbrottsbekämpning kan införas. Vidare vill man ej föregripa de övervä- ganden som görs inom Justitiedepartementet men vill i sammanhanget understryka att utskottet alltjämt har uppfattningen att miljöbrott ofta kan vara en kvalifi- cerad form av ekonomisk brottslighet. En majoritet i utskottet har förklarat sig vilja avslå vår reservation om att Ekobrottsmyndigheten skall handlägga ärenden som rör miljöbrott. Jag kan dock konstatera att trots denna majoritets avslagsambition andas själva textinnehållet i betänkandets avsnitt om miljöbrottsbekämpningens organisation mera bifall än avslag. När det gäller miljöbrottsbekämpning finns det i betänkandet ett särskilt avsnitt om oljeutsläpp. Ol- jeutsläppssituationen är speciellt allvarlig när det gäller Östersjön där det sker mer än ett utsläpp om dagen. Oljeutsläppsutredningen skulle senast den 31 december 1997 redovisa sitt uppdrag till regering- en men var inte klar förrän i januari 1999 - således mer än ett år efter den ursprungligen utsatta tiden, vilket också kommenteras i utskottets betänkande. Fru talman! Här har vi en tempoförlust på drygt ett år. I ett så här angeläget ärende är det oaccepta- belt. Det indikerar ju inte precis någon dådkraft hos de styrande. Regeringen har ej agerat tillräckligt kraftfullt i fråga om skyddet av Östersjön. Nu förväntar vi oss emellertid att regeringen gör allt för att påskynda den pågående beredningen så att en proposition läggs fram under hösten. Vidare anser vi att Kustbevakningen och åklagar- väsendet skall få tillräckligt stora resurser för att dels öka övervakningen och få möjlighet att beivra brott mer än som i dag sker, dels göra det möjligt att ome- delbart sätta in åtgärder när det behövs samt dessutom påbörja iordningställandet av mottagningsanlägg- ningar för oljespill och annat avfall. De ökade resurser som behövs för detta bör anslås ur de 2 miljarder kronor som regeringen avsatt för Östersjösamarbete respektive investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar rikt- ning. Fru talman! Vi kristdemokrater står bakom våra två reservationer men för att måna om kammarens tid nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 2 under mom. 2. 0548843588006 N 2010-01-01 00:00:00 193041 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0983/#anf110