2348753 GM0978 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:78 Tisdagen den 13 april 1998/99 78 1999-04-13 00:00:00 Information från regeringen om situationen i Kosovo information från regeringen AB0F1A8A-D71F-4E4E-9525-8F54A3281177 2 Utrikesminister ANNA LINDH (s) s Fru talman! Vi har svårt att finna ord för den mänskliga tragedin i och omkring Kosovo. Männi- skor föses som boskap från sina hem. Desperata för- äldrar söker minderåriga barn. Utmattade gamla tvingas köa i dagar utan mat, toaletter och värdighet. Under mitt besök i Genève nyligen samtalade jag med FN:s flyktingkommissarie och FN:s högkom- missarie för mänskliga rättigheter. De samtalen för- stärkte bilden av en planerad och systematisk fördriv- ning av civila kosovoalbaner från president Milose- vics sida. Konflikten i Kosovo har pågått i närmare tio år. Under denna tid har det internationella sam- fundet upprepade gånger uppmanat Milosevic att lösa konflikten på ett konstruktivt och fredligt sätt. I stället för att förhandla fortsatte har förtrycket och terrorn. Om detta vittnar 260 000 kosovoalbaner på flykt redan innan Natoaktionen. Det är mot den bakgrun- den som man måste se kriget. En hållbar lösning av Kosovokonflikten måste till slut nås med politiska medel. FN:s generalsekreterare och EU:s utrikesministrar ställde i förra veckan tydli- ga och likartade krav på Milosevic. Först och främst måste han omedelbart stoppa dödandet och de militä- ra aktionerna i Kosovo. De jugoslaviska militära styrkorna, polis och paramilitära grupper skall dras tillbaka. Milosevic måste också ge sitt medgivande till en internationell militär fredsbevarande närvaro. Han måste godta ett ovillkorligt återvändande av alla de människor som deporterats, och han måste garan- tera att de humanitära organisationerna ges obehind- rat tillträde. Han måste på ett trovärdigt sätt ge för- säkran om sin beredvillighet att på basis av Ram- bouilletavtalet utarbeta ett politiskt ramavtal för Ko- sovo i överensstämmelse med FN-stadgan och folk- rätten. De utspel som vi hittills sett från Belgrad har inte varit tillräckliga. Vad kan då Sverige göra i detta läge? Den huma- nitära krisen pågår nu, och den kan inte vänta på en lösning. Låt mig berätta lite grann om regeringens insatser i den humanitära kris vi i dag kan se. Regeringen har tidigare fattat beslut om drygt 27 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Kosovo. Det innefattar stöd till svenska enskilda organisationer, Röda korset och FN:s flyktingkommissarie UNHCR. Regeringen beslutade i dag att Räddningsverkets transportkapacitet skall ställas till livsmedelspro- grammets förfogande för att fortsätta arbetet med att transportera förnödenheter i regionen till en kostnad av ytterligare 8 miljoner. Räddningsverkets lastbilar kommer därmed att kunna utnyttjas som en efter- längtad och gemensam resurs för FN-organet i områ- det under UNHCR:s samordningsansvar. Därutöver undersöker regeringen möjligheten att vid behov bistå UNHCR med två transportflygplan av typ Herkules. Vidare hoppas vi för humanitära ändamål kunna utnyttja delar av den numera hemtagna Unpredep- styrkan från Makedonien. Det samarbetsavtal för 1999 som Sverige slöt med UNHCR i mars omfattar totalt 340 miljoner kronor. I avtalet förutsågs att det kritiska läget i Kosovo skulle kunna kräva extraordi- nära insatser. Så hittills har UNHCR använt 17 miljo- ner kronor av det svenska bidraget för krisen i Ko- sovo. Regeringen beslutar också nästa vecka om bidrag till Internationella röda korskommittén, vilket betyder ytterligare 8,5 miljoner kronor till Kosovo. Redan under påskhelgen sände Sverige genom Rädd- ningsverket stora mängder förnödenheter, mat, tält, vattentankar och filtar till krisområdet. Vi måste också stödja de grannländer som nu bär den största bördan gemensamt i det internationella samfundet. EU-kommissionen har presenterat ett biståndspaket på 2,3 miljarder kronor för att hjälpa de regeringar som är särskilt utsatta, främst i Albanien, Makedonien och Montenegro. Skydd och bistånd till flyktingarna i regionen är det främsta alternativet. Men det finns också behov av en beredskap av att avlasta länderna i närområdet genom att också andra länder ger ett tillfälligt skydd. Sverige är berett att ge upp till 5 000 personer sådant tillfälligt skydd. Pierre Schori var i förra veckan på plats i Makedonien för information och samtal om flyktingläget. Det jag har räknat upp nu handlar om de kortsikti- ga åtgärderna för att bidra till att lösa den humanitära krisen. Det handlar också om att vi nu måste se de långsiktiga åtgärderna och fundera över vad som på lång sikt kan göras på Balkan för att få en lösning. När en fredsuppgörelse har uppnåtts och flykting- arna återvänder måste Kosovo ges möjlighet att byg- ga upp det samhälle som vi varje dag i tidningarna kan läsa om har raserats. Regeringen har redan tagit ett initiativ och tidigare varit värd för en internationell konferens med diskussion om hur vi kan stärka det civila samhället i Kosovo och hur vi gemensamt in- ternationellt kan göra återuppbyggnadsinsatser och naturligtvis ge bistånd. Politiskt är vår stora utmaning att i sydöstra Euro- pa knyta ihop både med varandra och med övriga Europa de länder och de folk som har genomlidit krig på 1990-talet. Den ekonomiska och politiska omställ- ningen och säkerhetsuppbyggandet har genomförts den gångna tioårsperioden i Centraleuropa, men i sydöstra Europa har denna process precis börjat. Vi måste stödja den processen också genom eko- nomiskt stöd och genom insatser som ställer krav på mottagarna och stimulerar länderna till samarbete, insatser som skulle kunna jämföras med Marshall- hjälpen efter andra världskriget. Behovet av stöd från EU gäller såväl den politiska och ekonomiska omvandlingen som återuppbyggnad och försoning. Här kommer den svenska regeringen att vara fortsatt aktiv och drivande inom EU. Vi be- höver en gemensam bred ansats för förebyggande och hållbara konfliktlösningar i regionen. Det långsiktiga arbetet handlar också om att stärka FN och folkrätten. Det var naturligtvis ett bakslag för FN:s och säkerhetsrådets auktoritet att rådet inte kunde enas om åtgärder för att följa upp de resolutio- ner om konflikten i Kosovo som rådet antog förra hösten. Sverige arbetade som säkerhetsrådsmedlem målmedvetet för att rådet skulle ha denna beredskap. De permanenta medlemmarna av FN:s säkerhets- råd har ett särskilt ansvar för att FN-vägen kan an- vändas fullt ut. Det gäller även användning av militä- ra medel där internationell fred och säkerhet hotas. Missbruk av vetorätten undergräver säkerhetsrå- dets ställning och trovärdighet. Samtidigt skall vi komma ihåg att de säkerhetsrådsresolutioner som har antagits ger det internationella samfundet en enad röst i kraven på Milosevic. Det är nu nödvändigt att åter- upprätta säkerhetsrådets auktoritet. En viktig lärdom av Kosovokonflikten är att vi behöver stärka vår kunskap om, vår förmåga till och vår vilja att förebygga konflikter. En annan lärdom är att säkerhetsrådet måste reformeras för att bli mer effektivt och handlingskraftigt. FN måste stärkas och inte försvagas. Sveriges FN-ambassadör är en av de ledande i det arbetet. Politiskt fortsätter den svenska regeringen att ar- beta för att ett starkt och samlat internationellt tryck skall upprätthållas mot Belgrad i syfte att öppna vä- gen för en politisk lösning. Ryssland, som också har ställt sig bakom kraven i säkerhetsrådets resolutioner, kan spela en särskild roll. Det är angeläget med största möjliga samsyn och samagerande från Ryss- lands och Natoländernas sida. Det är också viktigt att den klyfta som uppkommit inte skall tillåtas att skada det långsiktiga alleuropeis- ka säkerhetspolitiska samarbetet. Fru talman! Slutligen vill jag påminna om att den konflikt som nu pågår inte är en konflikt mellan ser- ber och omvärlden. Det är en konflikt med den politik som Milosevic driver, den etniska resningen, kränk- ningen av mänskliga rättigheter och den oförsonlighet med vilken han har agerat under snart ett årtionde. Endast en politisk förhandlingsuppgörelse samt demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna kan ge oss en hållbar lösning. Den svenska regeringen ger FN:s generalsekrete- rare fullt stöd i hans ansträngningar att få i gång en politisk förhandlingsprocess som åter förankrar Ko- sovofrågan i FN:s säkerhetsråd. Generalsekreteraren kommer också att delta i Europeiska rådets möte i morgon kväll i Bryssel. I ett större och längre perspektiv måste målsätt- ningen vara ett demokratiskt Balkan, där länderna kan samarbeta regionalt samt fullt ut delta i det europeis- ka och globala samarbetet. 0987448696517 N 2010-01-01 00:00:00 192457 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0978/#anf2