2348751 GM0976 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:76 Fredagen den 26 mars 1998/99 76 1999-03-26 00:00:00 Folkhälsofrågor m.m. 4010C14C-D71B-4EE2-87BA-4254E8F209C8 74 KENT HÄRSTEDT (s) s Fru talman! Jag skall börja med att tacka Rolf Olsson för frågan och ber att få komma tillbaka till den. Jag vet faktiskt inte om det är något initiativ på gång, utan jag ber att få återkomma till dig när det gäller Barnpsykiatrikommittén. Folkhälsoarbetet har kommit i fokus på ett sätt som aldrig förr. Under senare år har vi kunnat se hur livsstilsfrågor och hälsa bredvid miljöfrågor alltmer kommit att bli ämnen som gemene man diskuterar och engagerar sig i. Det märks inte minst av det en- gagemang som visats i de här frågorna då de diskute- rats här i kammaren i dag. Till utskottet har vi också fått ett stort antal mo- tioner om folkhälsofrågor. Vi har valt från vårt håll att avstyrka dem alla, men inte för att de är irrelevanta eller ointressanta utan för att vi anser att frågorna är under utredning, planerade att utredas eller uppmärksammade på annat sätt. Det är tydligt att folkhälsofrågorna på ett positivt sätt kommit i fokus, samtidigt som samma område också har att brottas med en rad nya utmaningar. Ständigt växer det fram nya former av droger och dopningspreparat. Den moderna tid vi lever i för också med sig andra former av ohälsa, som exempel- vis stressrelaterad ohälsa. Detta sätter vårt samhälle på prov. Samtidigt finns det också en positiv sida av intres- set för folkhälsofrågor, nämligen framväxten av alla hälsoinstitut och gym och utvecklingskurser, littera- tur, diskussioner i TV, radio och övriga medier. Det är bara några exempel på att dessa frågor står i cent- rum som aldrig förr. Detta skapar en medvetenhet och i förlängningen för många en möjlighet att förebygga eller göra någonting åt sin ohälsa. Detta har bidragit till att sätta den fysiska, psykis- ka och sociala hälsan i centrum. I den 1960- talsgeneration som jag själv tillhör är folkhälsofrågor något som man ser mycket naturligt på. Vi har tidiga- re talat om barn och äldre, så det är kanske bra att det kommer in lite 1960-tal i diskussionen. Kanske beror det på att vi har vuxit upp samtidigt som dessa frågor har kommit i fokus. Under vår upp- växt har debatten kring folkhälsa satt avtryck både i vårt sätt att tänka och vårt sätt att leva. Att handla kravodlad mat, att ställa krav på rimlig arbetsmiljö och rimliga arbetsförhållanden eller att förhålla sig kritisk till det som uppfattas som något ohälsosamt är fullständigt naturligt för många. Då skall vi inte tala om dem som är födda på 1970- och 1980-talet. Fortfarande är utmaningarna stora. Folkhälsan i Sverige är exempelvis fortfarande en mycket tydlig köns- och klassfråga som utgör ett exempel på att det råder stora orättvisor och stor ojämlikhet i vårt sam- hälle. I begreppet folkhälsa ryms många av de tydli- gaste exemplen på köns- och klassrelaterad ohälsa. Drogmissbruk, dåliga kost- och matvanor, sjukdomar av olika slag och förslitningar är ofta de yttersta ex- emplen på den ohälsa som kommer av att man lever under knappa eller socialt dåliga förhållanden. För många är det också följden av att man under många år arbetat i en dålig arbetsmiljö. Därför bör folkhälsoarbetets inriktning mot de mest utsatta grupperna i samhället intensifieras. Det gäller inte minst att sätta in kraftfulla åtgärder för att förbättra hälsan hos barn och ungdomar i dessa grup- per. Fru talman! Samhällets arbete för att främja folk- hälsan och förebygga ohälsa skall ha fortsatt hög prioritet i vårt land, och det är något som bör upp- muntras och stödjas inom en rad olika områden - inom det offentliga såväl som inom frivilligorganisa- tionernas område. Frivilligorganisationerna utgör ett viktigt och alltmer betydelsefullt komplement till det offentliga i folkhälsoarbetet. Jag känner mig förhopp- ningsfull inför framtiden när jag ser hur initiativ tas av frivilligorganisationer i samarbete med det offent- liga på folkhälsoområdet. Ett exempel på detta är den snart kommande folkhälsofestivalen den 7 och 8 maj i år i Åhus. Där arrangerar nätverksgruppen i Åhus tillsammans med Kristianstads kommun och Folkhäl- sorådet en folkhälsofestival som skall sätta fokus på miljö- och folkhälsofrågornas betydelse för vårt väl- befinnande. Man kommer att arbeta för att öka medborgarnas kunskap om en lång rad frågor som alla har direkt eller indirekt påverkan på vår folkhälsa. Kretslopp- stänkande, miljövänliga produkter, boendemiljö, de sociala nätverkens betydelse för vårt välbefinnande, den psykosociala arbetsmiljöns betydelse, trafikmil- jöns utformning m.m. kommer att diskuteras under dessa spännande dagar i Åhus. Denna folkhälsofestival utgör ett bra exempel på hur man kan finna samverkan mellan olika aktörer där såväl det offentliga som de enskilda organisatio- nerna och näringslivet kan bidra till att sätta fokus på folkhälsan. Fru talman! De nationella insatserna är av stor betydelse. Genom Folkhälsoinstitutets verksamhet stöds och stimuleras utvecklingen av regionala och kommunala insatser på området. Den nationella folk- hälsokommittén har en mycket viktig uppgift, och förväntningarna är stora när kommittén så småning- om kommer att presentera sitt arbete kring nationella hälsomål. Under sommaren i år kommer ännu ett delbetänkande från kommittén. Dessa hälsomål kommer att vara ett viktigt red- skap som vi kan ha som utgångspunkt då vi skall fortsätta arbetet med hälsofrågor. Även HSU 2000 och Miljöhälsoutredningen inbegriper flera yrkanden från motionärer som fått sina yrkanden avslagna. Folkhälsoområdet är ständigt i likhet med sam- hället i övrigt under kontinuerlig förändring. Det ställer krav på att vi fortlöpande uppdaterar vår kun- skap om folkhälsoområdet. Det innebär att vi måste satsa stora resurser på forskningsområdet, som i sin tur ger oss kunskaper om hälsa och social välfärd. Socialvetenskapliga forskningsrådet har just utrett och lämnat förslag om satsningar kring det högt prio- riterade området ojämlikhet i hälsa. Ytterligare för- slag kan eventuellt komma från Nationella folkhälso- kommittén och från Kommittén för välfärdsbokslut över 1990-talet. Under arbetets gång har det kommit motioner där det framgår att man önskar lyfta fram insatser riktade mot olika sjukdomar eller att vården av dessa sjuk- domar bör organiseras på ett visst sätt. Utskottet har under en rad år haft som regel att inte ställa sig bak- om motionskrav som prioriterar vissa sjukdomar före andra, även om det kan vara aldrig så behjärtansvärt. Detta är en princip som är viktig att följa. Fru talman! Tobak är ett allvarligt hälsoproblem. Även om vi under en längre tid sett en minskad kon- sumtion av tobak i gruppen som helhet har utveck- lingen i vissa ungdomsgrupper legat stilla eller blivit negativ. Därför är det arbete som pågår i Folkhälsoin- stitutets regi med att utveckla ett nationellt tobaks- program och Nationella folkhälsokommitténs arbete för att utarbeta mål och strategier för att minska to- baksbruket mycket angeläget. Tobakslagens åldersgräns är 18 år för inköp av tobak, och den är grundläggande för att förhindra att tobak blir tillgänglig för barn och ungdom. Jag skulle vilja säga att vi här inte bara har ett nationellt, poli- tiskt och samhälleligt problem. Här har vi också ett personligt ansvar. När jag tog tåget häromveckan och gick förbi rökkupén såg jag hur en mamma satt och rökte till- sammans med sina två döttrar. Den ena var 15 och den andra 17. Den synen möter man inte alltför säl- lan. När jag frågade mamman varför hon gjorde på detta vis sade hon att hon hade givit upp. Hennes barn kunde köpa tobak i vilka affärer som helst i princip på hennes hemort. Detta måste vi ta itu med. Vi har ett problem i att vissa handlare säljer tobak till barn och ungdomar. Detta är vi väl medvetna om. Därför är det viktigt att den översyn och granskning som Socialstyrelsen, som är central tillsynsmyndighet vad gäller tobakslagen, nu gör av kommunernas tillsynsarbete blir ett gediget arbete. Detta kommer sannolikt att blottlägga pro- blem som vi kommer att behöva ta itu med i ett sena- re skede. Åldersgränsen måste respekteras - annars måste beteendet beivras och straffas. Det är också viktigt att vi stöttar dem som är i ett tobaksberoende, inte minst vad det gäller gravida kvinnor samt barn, men också andra. Men vi får an- ledning att återkomma med konkreta exempel på tänkbara insatser då den nationella handlingsplanen, som inkluderar dessa frågor, är framlagd. Det har också förekommit motioner rörande var- ningstext på snusförpackningar. Här pågår en diskus- sion inom EU, vars resultat kommer att bli framlagt inom en snar framtid. Det känns fel att föregripa detta. Fru talman! Det känns både formellt och en smula strikt att tala om folkhälsofrågor på detta högtidliga sätt. Bara begreppet folkhälsa talar om för oss att detta ytterst är något av vår nations viktigaste grund- fundament. Människor skall ha förutsättningar att leva ett bra liv och må bra. Folkhälsofrågorna avslöjar en hel del för oss om hur vårt folk lever, hur man växer upp, hur man ar- betar, hur man åldras, hur man mår som infödd svensk eller nybliven svensk. De avslöjar skillnader mellan människor och människor. De avslöjar också hur vi som politiker lyckas för- valta det förtroende som vi har fått av väljarna. Det måste vara vår högt prioriterade uppgift att skapa förutsättningar för att människor i vårt land skall kunna må bra. Politiker kan inte skapa lyckliga män- niskor, men vi kan skapa strukturer som kan bistå människor genom deras resa genom livet. Detta innebär en kamp mot orättvisor. Det innebär för mig en kamp för jämlikhet och solidaritet. Det handlar om att få ett skärpt sinne för att fånga upp signaler från dem som mår dåligt och om ett omfat- tande och förebyggande arbete på folkhälsoområdet. Därmed yrkar jag bifall till hemställan i betänkan- det och avslag på reservationerna. 0910241260018 N 2010-01-01 00:00:00 192423 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0976/#anf74