<anforande>
<dok_hangar_id>2348750</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0975</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:75 Torsdagen den 25 mars</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>75</dok_nummer>
<dok_datum>1999-03-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa energipolitiska frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>FE1B0B9C-15F9-4E0C-95B4-2FAB05849E01</anforande_id>
<anforande_nummer>228</anforande_nummer>
<talare>INGRID STRÖMBOM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Lennart Värmby använder som van-
ligt storvulna och målande ord i talarstolen. Jag sitter
och funderar på om inte anledningen till detta är att
han faktiskt inte har så ordentliga budskap att komma
med.
Han står här och skryter med att man genom över-
enskommelsen har tagit ett helhetsgrepp och att det
kräver förnuft och förstånd. Han säger att utveckling-
en hittills går så bra. Men Lennart Värmby vet väl
precis lika bra som jag att vi i Sverige ökar våra ut-
släpp av koldioxid och att en snabb avveckling av
kärnkraften kommer att leda till ytterligare ökning av
utsläppen av koldioxid. Kan man då säga att utveck-
lingen går bra?
Sedan har jag en fråga till. I debatten i december,
som Lennart Värmby hänvisade till, talade han om
för oss alla i kammaren att avvecklingskostnaderna
kommer att få bäras av den lilla människan, konsu-
menten. Då undrar jag om Vänsterpartiet har försökt
att göra en bedömning av hur mycket per år som man
tror att t.ex. en barnfamilj klarar att betala för av-
vecklingen. Finns det över huvud taget några kalky-
ler?
</anforandetext>
<intressent_id></intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-05-29 09:41:56</systemdatum>
<systemnyckel>192313</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0975/#anf228</protokoll_url_www>
</anforande>
