<anforande>
<dok_hangar_id>2348749</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0974</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:74 Onsdagen den 24 mars</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>74</dok_nummer>
<dok_datum>1999-03-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Patent- och växtförädlarrätt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DA97913F-3612-4A33-8ACF-DC133C926236</anforande_id>
<anforande_nummer>84</anforande_nummer>
<talare>ANDERS BERGLÖV (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Självklart kan det finnas etiska be-
tänkligheter när det gäller patent på livsformer. En
berättigad fråga som jag har ställt mig när jag har läst
motionen gäller vilka juridiska eller vetenskapliga
gränser vi skall sätta när vi talar om patent på liv. Den
svenska patentlagstiftningen tillåter patent på biotek-
niska uppfinningar, men den uppställer också tydliga
gränser för vad som är tillåtet.
Jag sade i mitt anförande att det finns skäl att
förtydliga de etiska gränserna. Men forskningsområ-
det representerar stora och kostsamma utvecklingsfa-
ser, vilka inte skulle vara möjliga att finna ekonomisk
avsättning för om inte patentinstitutet skyddade en
uppfinning.
Vi har anledning att senare ta ställning till var de
moraliska och etiska gränserna skall gå när det gäller
patentering av livsformer.
</anforandetext>
<intressent_id>0816380242014</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>191963</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0974/#anf84</protokoll_url_www>
</anforande>
