2348749 GM0974 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:74 Onsdagen den 24 mars 1998/99 74 1999-03-24 00:00:00 Patent- och växtförädlarrätt 081EEA32-ABB1-4ABB-AB7F-75C3D14DCC76 80 ANDERS BERGLÖV (s) s Fru talman! Inledningsvis yrkar jag avslag på samtliga till detta betänkande avgivna reservationer och bifall till hemställan i dess helhet i lagutskottets betänkande nr 14. I betänkandet tas ett antal motioner inom det im- materialrättsliga området upp. Motionerna rör patent- sökningsförfarandet, patent på liv och livsformer samt skydd för s.k. bruksmodeller. Slutligen tas en allmänt hållen motion rörande skydd av immateriella rättigheter upp i betänkandet. Till en början kan konstateras att samtliga motio- ner pekar på viktiga förhållanden att beakta i lagstift- ningen beträffande de immateriella rättigheterna. De motioner som berör patentsökningsförfarandet vill framför allt underlätta möjligheterna genom lägre avgifter och förenklade handläggningsrutiner. Vad gäller de avgifter som den patentsökande har att erlägga bygger detta på ett system som, vilket Henrik S Järrel mycket riktigt påpekade, har lägre avgifter vid inledningen av rättighetsperioden och högre under den senare delen av patentets livslängd. Orsaken härtill är självfallet att hänsyn tas till de initialt höga forsknings- och utvecklingskostnader vilka är förknippade med uppfinningen. Möjligheter- na till lönsamhet ökar ju med patentets livslängd. I betänkandet uppskattas, som mycket riktigt tidi- gare påpekats, den totala patentkostnaden till 50 000 kr, med en tillkommande årsavgift om 10 000 kr. Av dessa avgifter torde endast en mindre del utgöra kost- nader för själva ansökan. Enligt betänkandet tar myn- digheten en ansökningsavgift om 3 800 kr samt en tillkommande tryckningsavgift om 900 kr. En totalt övervägande del av kostnaden går till ombudsarvoden och översättningskostnader, vilka för det mesta tas ut av enskilda företag i patentbranschen. Därvid kan den slutsatsen dras att vi via politiska beslut i den svenska riksdagen endast kan påverka en mycket liten del av patentets totala kostnad. Självfallet skall ansökningsavgifter inte vara hög- re än att det skall vara möjligt att söka patent utan alltför stora ekonomiska insatser. Dock torde inte myndighetens nuvarande avgifter vara av avgörande art för den patentsökandes ekonomiska förmåga att bära patentkostnaden. Trots detta har denna fråga tagits upp i en skrivelse från Patent- och registre- ringsverket till den svenska regeringen. Från Justitie- departementet kan förväntas en departementsprome- moria i ärendet under detta år. Även på EU-nivå är frågan aktuell. Såväl det handläggningsmässiga förfarandet som avgiftsnivåer- na har varit föremål för behandling för patent inom den europeiska gemenskapen. Sammanfattningsvis kan i denna del konstateras att arbete pågår med de viktiga frågeställningar som motionärerna tar upp, och vi har därför anledning att återkomma i dessa diskussioner i samband med en kommande proposition. Detsamma kan sägas vad gäller de motionsyrkanden som berör s.k. bruksmo- dellsskydd. Fru talman! Jag går nu vidare för att kommentera de motioner som berör patenträtt på biotekniska upp- finningar. Först och främst kan sägas att den patent- lagstiftning som finns möjliggör även patent på denna typ av uppfinningar. De motioner som inlämnats i denna del kan be- skrivas på det sättet att man vill inskränka möjlighe- terna till patent på liv eller livsformer utöver det som anges i lagstiftningen. Ett par motioner uttalar därut- över att Sverige i internationella organ skall verka för ett förbud mot patent på biotekniska uppfinningar. Jag vill påminna om att det i den svenska lagstift- ningen finns begränsningar för vad som är patente- ringsbart. Som motionärerna säkert vet kan patent ej meddelas för uppfinningar vilka strider mot goda seder och allmän ordning. Patent kan ej heller erhål- las för djurraser eller växtsorter. Detta gäller också framställning av växter och djur, vilket väsentligen sker genom ett biologiskt förfaringssätt. Utgångspunkten i ett EU-direktiv pekar i likhet med den svenska lagstiftningen mot begränsningar i rätten att erhålla patent på det biotekniska området. Enligt direktivet kan enbart uppfinningar vilka grun- dar sig på en isolerad beståndsdel av människokrop- pen eller en del som på annat sätt framställs genom ett tekniskt förfaringssätt bli patenterade. Fru talman! Jag vill sammanfatta den socialdemo- kratiska gruppens motiv till avslag på reservationen enligt följande: Den svenska patentlagstiftningen ligger väl i linje med det EU-direktiv som utfärdats inom det biotek- niska området. Att verka för ett förbud mot biotek- niska uppfinningar på det sätt som vissa av motioner- na framställer det skulle på ett allvarligt sätt äventyra forsknings- och utvecklingsframsteg inom ett område där just dessa framsteg varit en av de mest tongivande för människan de senaste årtiondena. Dessa framsteg kan t.o.m. sägas vara av väsentlig betydelse för den ekonomiska tillväxten och möjlig- heterna till sysselsättning de kommande årtiondena. Det ger också en unik möjlighet till medicinska fram- steg för mänskligheten. Det skall dock kraftfullt understrykas att det bio- tekniska området också är omgärdat av svåra etiska och moraliska frågeställningar. Lagutskottet har ock- så pekat på detta i sitt betänkande och anför också behovet av en ökad tydlighet vad avser de etiska och moraliska gränserna när det gäller att kunna patentera biotekniska uppfinningar. Denna diskussion kan med fördel föras i samband med diskussionerna om inför- livande av nämnda EU-direktiv i den svenska lag- stiftningen. Jag vill också peka på att regeringen 1997 tagit ett initiativ i denna fråga genom tillsättandet av en par- lamentarisk kommitté, vilken skall analysera den moderna bioteknikens möjligheter och risker. Detta uppdrag skall slutredovisas senast den 1 juni år 2000. Fru talman! Jag övergår nu till att kommentera den motion som Agne Hansson och Viviann Gerdin väckt rörande tillämpningen av det s.k. jordbruksun- dantaget i den relativt nystiftade lagen om växtföräd- larrätt, vilken varit i kraft sedan den 1 juli 1997. Mo- tionärerna pekar på att den som utför s.k. rensning eller betning av säd omfattas av undantag från sort- ägarens ensamrätt på växtsorten. Lagutskottet har i sitt betänkande i anledning av en likartad motion från föregående år uttryckt en viss förståelse för den tolk- ning som motionärerna gett uttryck för. Från rege- ringens sida har också uttalats att det finns anledning till viss kritik av EU-rätten i detta avseende. Behovet av en gemensam utformning av lagstift- ningen på detta område inom EU fick dock fälla ut- slaget att inte profilera den nya lagen så tydligt som motionärerna skulle önskat. Det skall i detta sam- manhang pekas på de risker för konflikter med gäl- lande EU-rätt som skulle ha kunnat uppkomma om 1997 års lag om växtförädlarrätt hade utformats på det sätt som motionärerna angivit. I avvaktan på vägledande avgöranden inom detta område får vi lita till parternas egen förmåga att avtala om sina mellan- havanden på detta område. Fru talman! Som tidigare påpekats i mitt anföran- de pågår ett arbete inom Regeringskansliet för att bringa förändringar i den riktning som framgår i fler- talet av de motioner som avgetts inom det immaterial- rättsliga området. Kanske är ordet tålamod det ord som bäst sammanfattar den hållning vi socialdemo- krater vill anlägga i avvaktan på de initiativ som aviserats från regeringens sida. Patenträttsområdet är i stora stycken ett område där stor noggrannhet och eftertänksamhet bör vara adelsmärken då detta ofta är ett resultat av stora och kostsamma forskningsinsatser från enskilda företags och innovatörers sida. Lagstiftningen på patenträtt- sområdet måste motsvara ett gott skydd och en ga- ranti för den immateriella tillgång som ett patent medför. Det är en självklarhet att patentsystemet skall utformas på ett sådant sätt att det inte innebär alltför stora handläggningsmässiga fördröjanden eller eko- nomiska åtaganden för uppfinnaren. Om detta är alla i denna kammare överens. Vi har anledning att se fram emot ytterligare regeringsinitiativ inom detta område, vilka förhoppningsvis tillgodoser flera av motionä- rernas önskemål. Fru talman! Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört yrkar jag avslutningsvis åter bifall till hem- ställan i lagutskottets betänkande nummer 14 och avslag på de reservationer som avgivits i detta betän- kande. 0816380242014 N 2010-01-01 00:00:00 191959 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0974/#anf80